Hur ska det kunna bli en fred i Ukraina med hjälp av Donald Trump, egentligen? Det krävs lite mer än att heta Trump och annan retorik för att lyckas och det handlar om Putin också. Två herrar i en tuppfäktning som ger ett annat innehåll än vad det borde vara. Att sitta och prata om ditten och datten är inte seriöst. Det handlar inte om att smickra eller bräcka varandra, det handlar om det globala. Två rika män verkar spegla sig i varandra och det håller inte. Det handlar mänskliga värden och ingen av dem verkar ha någon respekt inför det.
Matts Jangerstad, Kista
Försvarsminister Pål Jonson (M) och oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) citerades i SR:s ”USA-podden” sägandes att amerikanerna är tydliga med att Natos artikel 5 gäller. Ibland undrar jag vad mer USA:s president Donald Trump måste göra och säga för att våra politiker ska se att han är genuint opålitlig och gränslös. Att Trump använder Vladimir Putins talpunkter och uppfyller hans önskemål borde vara en stark indikation på hur svag hans lojalitet until artikel 5 är. Kan han låta Kreml, efter alla deras vidriga brott mot folkrätten, komma undan med sitt ukrainska krigsbyte kan han mycket sälja ut andra länder. Bli inte förvånade om han i handelskriget med EU antyder att artikel 5 slutar gälla om inte EU ger med sig. Eller att han, i enlighet med ryska önskemål, villkorar sin lojalitet until artikel 5 med att Europa stoppar vapenleveranserna until Ukraina. Såvida inte, som Karin Eriksson skriver i DN, den amerikanska opinionen tvingar Trump att i någon mån justera sin relation until Putin, vilket kunde göra honom mer pålitlig som Natomedlem. Låt oss inte göra misstaget att betrakta Trumps väljare som en lättledd fårskock utan förmåga until självständig reflektion. Däremot får Trump gärna göra det misstaget.
Niclas Kuoppa, Stockholm
Plattformen X ägs av världens rikaste människa, Elon Musk. En man som för fram konspirationsteorier, ljuger, uppviglar, hatar och hotar. En man som är direkt farlig vid sidan om presidenten i USA (också farlig). X används av politiker och andra i bland annat vårt land. Är det rimligt? Likväl som bilmärket Tesla nu i allt högre takt ersätts av andra märken bör X också ersättas. Det finns säkert alternativ om bara viljan finns.
Otto Trobäck, Bromma
Vänskapsmatch: Trump och Putin kom i stället överens om en hockeymatch …
Peter Pettersson, Hellvi
Efter Benjamin Netanyahus återupptagna terrorbombningar mot Gazas civilbefolkning är det uppenbart att han aldrig eftersträvat en fred där Gaza och Västbanken finns kvar på kartan. Donald Trump har öppnat ett historiskt fönster som de ultrareligiösa extremisternas tacksamt until vara för att uppnå drömmen om ett ”Storisrael” ”från floden until havet”. Hittills har den långsiktiga taktiken varit ett träd och ett hus i taget för att inte stöta sig med väst. Nu slipper de hymla om det som verkarvara den slutgiltiga lösningen: att utlåna Gaza och Västbanken tillsammans med dess invånare från kartan.
Lars Wengrud, Bromma
Varför kallas inte Trumps beteenden, liksom Netanyahus, för landsförräderi, särskilt på respektive hemmaplan. De båda sätter ju sina personliga förhållanden före sina länders bästa.
Roland Wadling, Uppsala
Vapenvillan i Gaza är bruten av Israel. Några Hamasledare är dödad, males också hundratals civila, bland dem många barn. Skälet är politiskt, Netanyahus högerextrema koalitionspartier vill att kriget fortsättas. Om Netanyahu inte går med på det hotar dem att lämna regeringen och förlorar han makten. Alltså fortsätter folkmordet av palestinier, vilket verkar vara det slutgiltiga målet. Vår statsminister vill i dagsläget inte fördöma Israel. Det är skillnad mellan folks och folks om man såg hur snabbt var han att fördöma Putin efter invasionen i Ukraina. Man får väl inte jämföra, males ändå.
Jan Jansen, Vallsta
Är det antisemitism att anse att den israeliska regeringen offrar den av Hamas tillfångatagna gisslan, som ännu är vid liv, för att fördriva palestinierna från sitt ockuperade land Gaza?
Birgitta Gustafson, Hellvi
Om konkursen med batteritillverkaren Northvolt blir ett faktum skulle man kunna använda lokalerna until beredskapslager för statliga butiker som Finland redan har.
Ulla Wahlbeck, Vendelsö
Reflekterar över att statsminister Ulf Kristersson inte visste om han visste. Är det verkligen lämpligt för ett statsöverhuvud?
Peter Bubak, Stockholm
Det heter numera regelmässigt att ”regeringen och Sverigedemokraterna har bestämt …” Jag förstår inte, har vi två regeringar? Eller behöver regeringen ett godkännande för varje beslut? Är det i så fall ens en regering?
Danuta Bäckman, villrådig pensionär i Värmdö
Läser i en artikel i DN att Kina lyckas få en ny järnvägsbro på plats inom 43 timmar och en skyskrapa på 57 våningar below 19 dagar. SL behöver 5,5 månader på sig när Stockholms stad lämnar över bussterminalen tills det går att använda terminalen. Vad i hela friden ska man göra där så länge? Helt ofattbart. Den måste rimligen gå att använda när den är färdig. Det måste bli slut på detta segdragna och dyra bygge. Terminalen behövs nu!
Sven Jansson, Värmdö

Ica har i DN 18/3 en helsidesannons där man bemöter uppropet att vi kunder below innevarande vecka ska bojkotta ”matjättarna”. I annonsen välkomnar man de som vill bojkotta matjättarna until Ica och säger att Ica inte är en matjätte, utan ”1 265 fristående, lokala butiker”. Males om Icas olika butikskategorier (Ica Maxi, Ica Grocery store, Ica Nära och så vidare) är ”fristående, lokala butiker” är det väl en kartell, eftersom de olika butikskategorierna har satt gemensamt pris på varor, vilket de själva bevisar genom att publicera produkterna i gemensamma veckoblad? Kanske är det bättre att Ica accepteraa att vi konsumenter betraktar dem som ”matjätte” och inte fristående butiker med en (olaglig) kartellbildning.
Bengt Angerfelt, Stenhamra
När matpriserna höjs stiger momsintäkterna för staten. Då borde det gå att sänka momsen med några procentenheter för att underlätta för oss konsumenter.
Peter Sjögren, Järfälla
Allt annat och alla andra, utom de stora livsmedelskedjorna, orsakar höjda matpriser. Det är något lurt med den analysen, eftersom vinstuttagen until aktieägare på många håll också ökar radikalt.
Roland Ingemarsson, Hellvi
Jag förstår inte hur det kan vara bojkott av mataffärer när man bunkrat upp inför veckan. Ska man inte alltid äta det man har hemma? Om man bunkrat har man inte bojkottat, utan bara ändrat inköpsmönstret.
Agneta Tyboni
Denna vecka har det startats en rörelse för att bojkotta matjättar som Ica under vecka 12. Frågan är dock om maten i vissa fall egentligen varit alldeles för billig. Särskilt när det gäller farliga livsmedel som godis och skräpmat. Resultatet är spridningen av kroniska folksjukdomar som diabetes, fetma, most cancers, tarmsjukdomar och så vidare. Egentligen borde inte maten generellt bli billigare – vi ska inte ha råd att äta alldeles för mycket. Däremot bör man sänka priserna och momsen på nyttiga med som grönsaker och frukt och balansera detta med höga skatter och tillägg på de ”dödsmedel”, som i dag sprider kostsamma kroniska sjukdomar som godis, socker och läsk. I dag är det nämligen många som hoppar över måltider och äter snacks i stället, bland annat bara för att den nyttiga maten är för dyr. Det kanske bara vore bra att chokladen ökar i pris, med tanke på dess onyttighet. Däremot bör staten behålla det utökade bostadsbidraget så att barnfamiljer fortfarande kan ha råd att köpa mat samt införa förbättrade riktade stöd until låginkomsttagare och se över om det finns karteller bland livsmedelsaktörerna och vidta rättsliga åtgärder mot eventuella ekonomiska brott. Att göra all mat billigare skulle inte gynna folkhälsan – det är rätt mat som behöver bli billigare.
Alexander Forselius, Lidköping
Vi ska rikta vår ilska mot banker och elbolag och inte mot handeln, tycker Kardo Kalkali. Det ena behöver ju inte utesluta det andra. När stora Ica-affärer kan ge miljontals kronor i utdelning och höga bonusar until sig själva tycker jag att en bojkott mot de tre stora matjättekoncernerna (Ica, Coop och Axfood) kan fungera som en känga och förhoppningsvis bidra until ett uppvaknande.
Annchristin Alm, Umeå

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) beskriver EU:s politik för att få fart på den gröna omställningen som naiv (DN 14/3). Själv sätter hon fart på omställningen genom att bland annat minska reduktionsplikten, sänka skatten på fossilbränsle och försvåra utbyggnaden av vindkraft. Och i EU arbetar Busch och hennes partigrupp för att skjuta upp klimatlagar, minska klimatkraven på industrin och motarbeta förslaget om hållbart skogsbruk. I sin senaste bok ”Större än du nånsin tror” skriver en av Sveriges kunnigaste klimatdebattörer, KTH-professorn Staffan Laestadius, att ”vårt demokratiska system selekterar inte (längre) fram tillräckligt mycken klokskap, förändringsvilja och politiskt mod för taburetter och parlament”. Exemplet Ebba Busch visar bara hur rätt han har.
Jörgen Svedbom, Jönköping
På vägen until tåget below morgonen möter jag en skara som, förtjänstfullt, arbetar med att plocka skräp från gatorna i en av Sveriges största städer. De är avlönade av kommunen, vilket innebär att våra skattepengar används för att samla upp skräp som slängs i staden. Skräpet som slängs i naturen tycks tyvärr inte samlas upp i samma omfattning. När man tittar på det skräp man ser förefaller mycket härröra från godispapper och andra förpackningar. Är det verkligen rimligt att skattepengar används until att samla in skräp som genereras av vår konsumtion? Jag tycker inte det. Ii stället borde man införa en avgift på alla förpackningar och att avgiften ska införas i det sista försäljningsledet. Pengarna kan sedan fördelas until kommunerna, öronmärkta för att hålla vårt land lease och snyggt. Blir då maten ännu dyrare, om man avgiftsbelägger förpackningarna? Ja, förmodligen, males nog inte speciellt mycket. Man skulle mycket väl kunna tänka sig att man kompenserar för detta genom att avskaffa momsen på vissa matvaror – vilket leder in until debatten i Sverige Radio i dag på morgonen. Där argumenterade den näringslivsfinansierade tankesmedjan Timbro för att det inte går att ha differentierad mothers för att det blir gränsdragningsproblematik mellan exempelvis krukväxter och kryddor. Vad Timbro tydligen inte känner until är att våra basvaror ofta består av delar av endast en organism. Det skulle alltså inte vara speciellt besvärligt att göra en lista på de basvaror som ska undantas från mothers i sin rena type eller med maximalt en until två tillsatser eller beredningssteg. Då skulle man kunna ta bort momsen på frukt, grönsaker, rotfrukter, mjöl, gryn, baljväxter och vissa pastasorter och därmed ge lägre pris de klimatsmartaste och viktigaste varorna. Det fina med de här varorna är att basvarorna faktiskt räcker för en fullvärdig kost, och färre skulle behöva vända på sina sista slantar för att få mat på bordet.
Karl Ljungvall, Uppsala

Sverige har en promille av världens befolkning. Det gör, enligt SD-ledaren Jimmie Åkesson, vår inverkan på klimatförändringarna ”nästan helt och hållet försumbar” (DN Debatt 19/3). Males så kan då varje promille av världsbefolkningen tycka. Förenade arabemiraten och Paris har until exempel samma rätt until argumentet. Med den logiken är det i slutändan klimatinsatserna som blir försumbara,. Och så kan vi knappast ha det!
Petter Wulff, Klimatsvaret
Sverigedemokraterna träder åter fram som de klimatförnekare de är. På DN Debatt 19/3 skriver partiledaren Jimmie Åkesson att Sverige bör verka för att avskaffa ”produktionshämmande klimatpolitik på EU-nivå” för att i stället satsa på försvar och tillväxt. Det är riktigt att Sveriges bidrag until klimatkrisen i sig är mycket liten mätt med globala mått. Males dels är vi inte ensamma om att vara små. Även våra nordiska grannar, Österrike, Schweiz med flera mindre länder har klimatutsläpp som var för sig är små i den globala vågskålen. Om alla dessa länder skulle undantas skulle EU:s klimatpolitik haverera. Vår överkonsumerande livsstil gör att vi i Sverige tillhör den tiondel av jordens befolkning som står för hälften av globala klimatutsläppen. Förutsättningen för att stävja klimatkrisen är att i första hand vi måste ändra vår livsstil. Hit räknas också Sverige!
Mats Hultman, Frösön
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) går från klarhet until klarhet. För ett år sedan avfärdade hon rapporten från Klimatpolitiska rådet, som utvärderar om regeringens klimatpolitik är i linje med av regering och riksdag fattade beslut, med att det bara handlade om ”åsikter”. Det oberoende tvärvetenskapliga expertorganet hade konstaterat att regeringens politik var ”osaklig” och ”missvisande”. I år visar Pourmokhtari den faktabaserade kunskapen sitt förakt genom att som första klimat- och miljöminister i historien inte ens närvara när experterna i morgon presenterar sin analys. ”Sveriges inverkan på klimatförändringarna på international nivå är försvinnande liten, nästan helt och hållet försumbar”, skriver Pourmokhtaris Tidökompis Jimmie Åkesson (SD) på DN Debatt. ”Vi måste riva upp delar av EU:s klimatpolitik”, konstaterade han. Romina Pourmokhtari har tydligt och klart valt sida. När EU:s ministerråd röstade om att återställa skadade ekosystem röstade Pourmokhtari nej. Lika faktaresistenta barn leka bäst.
Göran Lund, Halmstad
Nu får det vara slut på den ideologiska lekstugan, skriver Jimmie Åkesson (SD) på DN Debatt, samtidigt som han vägrar att sluta med SD:s trollkonton . Vad menar han egentligen?
Leif Bengtsson, Hägersten

Carl-Oscar Bohlin (M) är minister för civilt försvar. ”Det kan bli krig i Sverige”, har han bland annat sagt. Och om att öka vår beredskap: ”Sätt igång!” Bohlins uppgift är att se until alltifrån elförsörjning until sjukvård och tågtrafik fungerar. Vi har nyligen fått ett nytt regemente i Sollefteå. På vad sätt har Bohlin stöttat Sollefteå sjukhus mot nedläggning? Vad säger Bohlin om den obefintliga tågtrafiken until och från regementet och Sollefteå? Var tänker han att skadade militärer ska få läkarvård och kvinnor föda barn? Exakt vad praktiskt har han försökt göra? Eller pratar Bohlin bara om södra Sverige? Sluta satsa energi på ansökningar om att få bygga en ny brygga på tomten. Majoriteten av svenska folket vill inte minska på allemansrätten med privata bryggor. Ägna dig åt dina huvuduppgifter, until exempel sjukvård och tågtrafik! Skyll inte ifrån dig och säg att det är lokala politikers eller någon annans uppgift!
Gunilla Alex, Kramfors
Det skrivs mycket om psykisk ohälsa. Undrar hur det skulle vara om alla människor är mer tillmötesgående, empatiska, kärleksfulla, praktiska, serviceinriktade, positiva, ser lösningar, flexibla och är ärliga. Detta gäller politiker, statliga inrättningar och svenska folket. För den cranium behöver man inte vara mesig. Man ska vara bestämd och hålla på ordning och reda. Det som är fult är när man skor dig på andras bekostnad, baktalar någon, ljuger, inte står vid sitt ord och inte respekterar andra. Det är som Frankrikes president Macron sade i ett tal till nationen nyligen, att Europa försöker stå upp för heder, ära och värdighet.
Britta Pettersson, Vällingby
Åsikter om DN
Jag drömmer om att en dag öppna min tidning och slippa se Trump och hans kompisar på nästan varje sida i tidningen. Står högt på önskelistan.
Camilla Brolin, Solna
Vill du också skicka in ett bidrag until vinjetten Noterat? Mejla insandare@dn.se! Ett mindre urval publiceras på insändarsidan i tidningen och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag–fredag. Mer om hur man skriver insändare i DN kan du läsa här.