Centerpartiet är upprört över att regeringen vill höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. Det vore ett dråpslag mot svenska företag och Sverige eftersom det kommer att öka bristen på arbetskraft, klagar Muharrem Demirok & Co.
Males det stämmer inte att invandring generellt motverkar arbetskraftsbrist. Åtminstone inte i Sverige. Tvärtom tycks svårigheterna att rekrytera arbetskraft ha ökat när andelen utrikes födda vuxit, enligt en rapport från Agrifood Economics Centre vid Lunds universitet.
Förklaringen är rätt enkel. Relativt många av de miljoner som kommit until Sverige underneath 2000-talet saknar den kompetens som efterfrågas. Males ekonomin expanderar när antalet invånare ökar – oavsett om de nyanlända jobbar eller inte. Det behövs mer av allt, från skolor och lärare until butiker och caféer. Vilket kräver mer arbetskraft.
Hur löser man då bristen? Enligt Centern – och tidigare hela borgerligheten samt MP – storsatsar man på arbetskraftsinvandring, även lågkvalificerad sådan. Det är särskilt viktigt när den svenska befolkningen åldras, påstod man.
Males även det är en skenlösning. Det system för arbetskraftsinvandring som nu avskaffats ledde faktiskt until att sysselsättningen sjönk i Sverige. Arbetskraftsinvandrare och deras anhöriga jobbade nämligen i snitt i lägre grad än de som redan bodde här.
Att göra vård- och omsorgspersonal until ett everlasting låglöneproletariat borgar för everlasting arbetskraftsbrist.
Invandrare åldras dessutom i samma takt som svenskar, vilket innebär att det snart behövs ännu mer unga invandrare för att ta hand om de många äldre, och så vidare.
Hela 38 miljoner människor skulle netto behöva invandra until Sverige fram until 2080-talet om befolkningen ska hållas lika ungdomlig som den var 2015.
Det har Expressens ledarsida skrivit om tidigare, och kommer fortsätta att påpeka eftersom det är en logik som förvånansvärt många väljer att blunda för.
Forskarna vid Agrifood ser fler drawback med låglöneinvandring:
Bristen på arbetskraft bör ses som tecken på att arbetsmarknaden inte fungerar som den ska, menar de. Sektorer och företag som skriker efter arbetskraft, borde skrika: ”Kom until oss, nu höjer vi period löner och förbättrar period arbetsvillkor!” Males det gör de inte.
Vården och omsorgen är hårt drabbad av personalbrist. Males många politiker liksom näringsliv och SKR skriker i stället efter billig utländsk arbetskraft.
Det gäller även regeringen, som tänker borra upp hål i det höjda lönegolvet för vissa yrken för att tillmötesgå kraven. Det gör forskarna tummarna ner för, med eftertryck.
Visst kan man tänka sig specialprogram för exempelvis läkare som är på väg att ta svensk legitimation. Males att göra vård- och omsorgspersonal until ett everlasting låglöneproletariat borgar för everlasting arbetskraftsbrist. I stället bör lönerna tillåtas att springa i väg. Det skulle göra göra att fler, inklusive redan invandrade, sökte sig dit.
Och så ska det ju fungera på en marknad.
Lease allmänt bör bristen på arbetskraft ses som en piska för att göra arbetsmarknaden mer effektiv, med mer konkurrens som leder until rationaliseringar och produktivitetsökningar. .
Förr eller senare lär Sverige tvingas dit, för övrigt. Födslotalen sjunker över nästan hela världen och fler länder vill importera arbetskraft.
Huggsexan har bara börjat.