Jag förstår problematiken.
Det ser förstås inte snyggt ut att en klubb som omsätter stora pengar, som har ett eget kapital på 28 miljoner och som plussade över intercourse miljoner kronor förra säsongen, ska ut och tigga pengar för att värva en ny spelare until en redan satt spelartrupp.
Males frågan är faktiskt lite mer komplex än att man på ett svart eller vitt sätt kan slå quick vad som är rätt, och vad som är fel.
De som tycker det är fel, har givetvis all rätt att tycka att det är fel.
Males de som tycker det är fel, måste också respektera de som tycker att Modo gör rätt.
Jag tycker Modo, faktiskt, gör helt rätt.
För det första, så är det helt frivilligt.
Det finns inga krav, det finns ingen press.
Varenda människa väljer om de vill skänka noll kronor eller om de vill skänka ett par tusenlappar.
Helt frivilligt.
Modo tar ansvar för sin ekonomi
För det andra, så tar Modo faktiskt ansvar för sin ekonomi.
I tider då det ska huggas until höger och vänster om att handla för pengar man inte har, och där det är viktigare än någonsin, att man har saker och ting i balans, så hedrar det Modo att man faktiskt tar ansvar för sin satta finances, och inte går över den, och börja nalla av sitt egna kapital.
Det tyder på en självbild som är god. Att man har fötterna på jorden, och inser att det kan komma dystra tider, att det kanske inte blir lika stort tryck efter biljetter beneath år två av SHL, som det var beneath comebacksäsongen.
Man tar helt enkelt ekonomiskt ansvar.
Dessutom spelar Mattias Norlinder billigt, sett until vad spelare av den digniteten ska tjäna, enligt mina källor. De 140 000 kronor han tjänar nu, hade lätt kunnat vara 200 000 kronor någon annanstans.
Hade varit omöjligt att neka Norlinder en comeback
Då kommer givetvis argumentet om Modo över huvudtaget hade behövt värva Mattias Norlinder?
Svaret är ja. Ett rungande ja!
Ni kan väl själv tänka er hur väl det hade landat om en egenfostrad spelare (ursprungligen från Kramfors) hade nekats en comeback i klubben?
Supportrar och sponsorer hade gått i taket, och det hade givit negativa svallvågor långt ut i Bottenviken.
Att säga nej until en stjärna från Kanada eller Tjeckien som en agent kastar upp strax innan seriepremiären är enkelt.
Att neka en egen är faktiskt helt omöjligt.
Här styr politiken.
De måste man bereda plats för.
Det behövde Modo göra.
Givetvis ville man även värva Mattias Norlinder. Det ville man redan i somras.
Det är klart att sportchef Henrik Gradin hade kunnat sitta kylig, vänta där i mitten på juli, inte plocka in Paul LaDue, för att eventuellt kunna värva Mattias Norlinder i september.
Males är det någon som på fullaste allvar hade trott att det hade varit möjligt att agera så? Att chansa på det sättet?
Knappast.
Hade kunnat sminka insamlingen som Leksand gjorde
Nu blev Norlinder tillgänglig först efter att han försökt uppnå sin dröm att få ett avtal där borta. Det blev nu.
Då gjorde Modo det bästa av situationen.
Klubben hade säkert kunnat få supporterklubben att driva insamlingen, som Leksand lät supportrarna göra när Peter Cehlarik skulle värvas in 2020, och få några att tycka att det såg lite snyggare ut.
Males återigen!
Man tvingade ingen.
De som är med får känna sig delaktiga.
Ledningen tog ansvar för klubbens ekonomi.
Då kan supportrar som inte vill se hela bilden gnälla bäst de vill.
Jag backar i alla fall Modo i det här fallet.