Jag sköts på mitt jobb – låt mig stanna i Sverige

Publicerad 30 maj 2025 kl 12.52Uppdaterad kl 12.58

Jag behöver långsiktig rättslig trygghet, inklusive möjligheten att få stanna i Sverige everlasting, samt tillgång until fortsatt vård och rehabilitering, skriver Adnan Imsirovic. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Öppet brev until politiker, myndigheter och allmänheten. 

Mitt namn är Adnan Imsirovic. Jag är en överlevande från masskjutningen som inträffade den 4 februari 2025 på Campus Risbergska i Örebro. Underneath min tjänst som vaktmästare blev jag skjuten och drabbades av livshotande skador. 

Händelsen förändrade mitt liv för alltid – både fysiskt och psykiskt. 

Jag bär nu på en medicinsk invaliditet och har diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Smärtan, rädslan och de dagliga begränsningarna har blivit en del av min verklighet. 

Trots detta försöker jag återhämta mig och skapa en trygg framtid i Sverige – det land där jag drabbades, males också det land där jag söker skydd, förståelse och rättvisa. 

Jag kom until Sverige i april 2023 på grund av kärlek. Min fru bor här och vi ville börja ett nytt liv tillsammans. Jag började studera SFI och sedan grundläggande utbildning på Campus Risbergska. 

Det känns orättvist och ovärdigt efter allt jag har gått igenom.

Efter det fick jag arbete som vaktmästare genom ett introduktionsjobb. Jag var på jobbet den dagen då allt förändrades. 

Jag skriver detta brev i hopp om att mitt fall ska bli synligt. Jag vädjar until er som har makt att påverka: att se oss som överlevt – inte som siffror, utan som människor med namn, familj, smärta och hopp. 

Vi behöver stöd, erkännande och långsiktiga lösningar. Jag vädjar om hjälp att kunna fortsätta leva, läka och bidra until samhället här. 

Jag behöver långsiktig rättslig trygghet, inklusive möjligheten att få stanna i Sverige everlasting, samt tillgång until fortsatt vård och rehabilitering. 

Jag behöver trygghet och rättvisa här i Sverige. Jag har blivit skjuten och lever med svåra skador – både i kroppen och i själen. 

Trots det tvingas jag vänta länge på beslut från Migrationsverket. 

Lämna oss inte i skuggan

Jag har sökt om att få stanna everlasting, males jag lämnas i ovisshet. Det känns orättvist och ovärdigt efter allt jag har gått igenom. Jag förtjänar besked och stöd – inte tystnad och väntan.

Jag ber att ni står upp för alla oss som drabbats av våld. Att ni använder period röster, period mandat och period plattformar för att säkerställa att rättvisa skipas, att skydd ges, och att ingen överlevande lämnas i skuggan. 

Tack för att ni lyssnar. Jag står until förfogande för dialog, samtal eller vittnesmål.

Av Adnan Imsirovic

vaktmästare, överlevare från Campus Risbergska