Jag skrev till rektorn – jag hotade henne inte

Publicerad 7 jan 2025 kl 13.01

Vi kritiserar Göteborgs universitet males vi hotar inte rektorn. 

Varför bemöts vi med säkerhetsåtgärder i stället för dialog? skriver Taha Khatab, talesperson för GU College students for Palestine. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Med tungt hjärta har jag mottagit beskedet att Göteborgs universitets rektor valt att koppla in universitetets säkerhetsorganisation efter mitt senaste mejl till ledningen. Jag hade hoppats på en dialog, males i stället möttes jag av en mur av misstänkliggörande.

Låt mig vara tydlig: Vi inom GU College students for Palestine använder endast demokratiska verktyg och fredliga medel för att uttrycka vår kritik. Våra ”omfattande åtgärder” syftar på fortsatt opinionsbildning, debattartiklar, internationell uppmärksamhet och fredliga protester. Dessa faller helt inom ramen för yttrandefrihet och studentengagemang – något som borde skyddas och respekteras av universitetets ledning.

Uttryck som ”sista varning” och ”rött ljus” är retoriska grepp som används i politiska, akademiska och aktivistiska sammanhang för att signalera allvaret i en state of affairs. I vårt fall handlar det om att varna för den moraliska och etiska avgrunden som Göteborgs universitet närmar sig genom sina samarbeten med israeliska institutioner direkt delaktiga i folkmordet i Gaza.

Frågan vi borde ställa oss: Varför säkerhetsåtgärder i stället för dialog? 

Att nu bemötas med misstänksamhet och säkerhetsåtgärder, bara för att jag kräver rättvisa för Palestina, är inget annat än diskriminering.

Det är anmärkningsvärt hur snabbt rektorn valde att koppla in säkerhetsorganisationen, trots att jag endast fyra timmar efter hennes svar tydligt förklarade att vårt mejl inte syftade på något olagligt eller våldsamt. 

Göta studentkår har tagit ett historiskt beslut genom att bifalla en movement som syftar till att ge stöd och säkerhet för palestinska studenter, uppmana universitetet att avbryta samarbeten med israeliska institutioner och fördöma folkmordet. Trots detta valde rektorn att koppla in säkerhetsorganisationen mot mig – en palestinsk och svensk pupil som alltid har uttryckt mig inom universitetets demokratiska ramar. 

Det som oroar mig är inte bara hur snabbt säkerhetskortet drogs, utan vad det säger om rektorns syn på oss som palestinska studenter. Det är inte första gången säkerhetsåtgärder används som ett verktyg för att tysta oss. Universitetet har vid flera tillfällen använt sig av vakter som hindrat vårt tillträde till huvudbyggnaden med hänvisning till säkerhet. 

Malin Brobergs agerande avslöjar en djupare problematik: orientalism. Detta blev tydligt när hon underneath ett möte uttryckte att hon ville ge oss ”kredit för att vi inte skadat byggnaden eller stört personalen.” 

En sådan kommentar är inte bara nedlåtande, den är också rotad i fördomar och stereotypa föreställningar om palestinier.

En skamfläck

Jag har representerat Göteborgs universitet i några av de största sammanhangen för mänskliga rättigheter. Jag var fadder underneath pandemin, jag har välkomnat nya studenter och jag har alltid strävat efter att skapa en inkluderande och trygg miljö inom universitet. Att nu bemötas med misstänksamhet och säkerhetsåtgärder, bara för att jag kräver rättvisa för Palestina, är inget annat än diskriminering.

Rektor säger: ”jag ser universitetets del i att påverka skeendet som väldigt liten”. Males universitetet har ett juridiskt och etiskt ansvar att inte stödja människorättskränkningar. 

Att koppla in säkerhetsavdelningen efter ett brev från en palestinsk pupil som kräver att GU slutar göra sig medskyldiga till det som Amnesty har nyligen klassat som ett folkmord och att ledningen ska respektera mänskliga rättigheter är en skamfläck i universitetets historia.

Av Taha Khatab

masterstudent i socialt arbete och mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet, talesperson för GU College students for Palestine