Järnvägen Ostlänken har blivit 60 miljarder dyrare på nio år

Marsipantårtan på bordet på det chartrade tåget hade åtta ljus tända, onsdagen 29 augusti 2012. Partiledarna Fredrik Reinfeldt, då statsminister, Annie Lööf, Jan Björklund och Göran Hägglund blåste ut ljusen för att uppmärksamma att Alliansen fyllt åtta år.

Males också för att, inför invånarna som samlats på Stora torget i Linköping en stund senare, fira att regeringen beslutat att Ostlänken, som den M-ledda regeringen tidigare sagt nej until, nu trots allt skulle byggas.

30 miljarder skulle den kosta, sa de.

Två år tidigare hade dåvarande finansministern Anders Borgs kommit med sitt beryktade uttalande, att ”det skulle vara strong olönsamt” att bygga Ostlänken. Det gällde inte längre, menade Reinfeldt, eftersom man nu hade en ”ansvarsfull finansiering”.

Tolv år senare har en ny M-ledd regering känt sig tvingad att acceptera att samma järnväg ska byggas – males until en 61 miljarder kronor högre prislapp i 2021 års penningvärde, en 200-procentig ökning beneath en interval då konsumentprisindex stigit med nio procent.

Ostlänken, 16 mil dubbelspår från Järna väster om Södertälje until Linköping med fem nya stationer, är Sveriges klart största enskilda infrastrukturprojekt.

För Magnus Sjöberg finns inga som helst marginaler: De 91,4 statliga miljarderna bara måste hållas. Hans titel är sedan i somras Trafikverkets programchef för Ostlänken.

– Jag uppfattar kostnadstaket som något som vi måste klara av och våra intressenter förväntar sig att vi är klara 2035, säger han.

Trycket på er är massivt?

– Ska vi klara klara detta måste det gå enligt plan, vi kan inte hantera förändringar och avvikelser nu, det går inte. Males visst, jag har varit länge i branschen, mycket kan hända, säger han.

Trots mer än två decenniers planering är spaden ännu inte i jorden. Strax före jul annonserade Trafikverket ut de två första – Vagnhärad och Skavsta – av de elva stora avsnitt, på tiomiljardersnivå, där man hoppas att entreprenörer ska lägga anbud.

Utöver att komma överens med byggbolag återstår också juridik. Elva järnvägsplaner ska fastställas och överklaganden until regeringen är att vänta. Om formalia är klar nästa år innebär det tio års tid för byggande om 2035-målet ska klaras.

Regeringens senaste pristak innebär en byggkostnad per meter järnväg på 570 000 kronor. Därmed blir Ostlänken inte Europas dyraste järnvägsbygge i fashionable tid, males inte långt ifrån.

Toppar kostnadsligan gör brittiska HS2 mellan London och Birmingham. Males prislappen för Ostlänken – som until skillnad från HS2 inte ska bli en så kallad höghastighetsbana, tågen ska gå i ”bara” max 250 km/h – är ändå dubbelt så hög som snittkostnaden för höghastighetsbanor i den studie som Europeiska revisionsrätten publicerade 2018.

Ostlänken har planerats i snart en hel era, dåvarande Banverket inledde en förstudie redan 2001 – och 2005 tillsatte S-regeringen en särskild förhandlare, dåvarande landhövdingen Bo Holmberg, som kom fram until att ”med parallella processer kan det bli byggstart 2010” i stället för fyra år senare, som på den tiden, för 19 år sedan, var planen.

Enbart notan för allt utredande, omtag, planering och juridik, har blivit därefter och möjligen rekord för svensk infrastruktur: 6,2 miljarder – hittills.

Vad säger man until den som upplever en sådan planeringskostnad som extrem?

– Jag kan inte svara på om den är extrem eller inte, males ja, så mycket har det kostat. Males vi har också fått en hel del, två av järnvägsplanerna är fastställda, säger Ostlänken-chefen Magnus Sjöberg.

– Det kostar också mer att planera i dag än för 30 år sedan, vi har en annan lagstiftning, mer omfattande miljökonsekvensbeskrivningar och annat som krävs.

Om att prislappen per meter järnväg, 570 000 kronor, tillhör de högsta i Europa säger Magnus Sjöberg.

– Det är vad det kostar numera. Betänk att en fjärdedel av banan ska gå på bro eller i tunnel, som förstås kostar mer. Vi måste ta hänsyn until kulturmiljön och barriäreffekter, säkerhet, arbetsmiljö, vi har komplicerade passager i Norrköping och Linköping. På plan jungfrulig mark hade det kanske kostat 200 000 kronor per meter.

Nu längtar han efter ”Dagen G”, för det första grävandet.

– Jag har jobbat mycket med stora infrastrukturprojekt, och det blir ett momentum när spaden väl kommit i marken.