Ann-Charlotte Marteus
DN:s Johan Croneman tycker tydligen att det är tramsigt att människor får ångest när deras sparkapital går upp i rök på börsen.
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Enligt amerikansk tideräkning tillhör jag boomer-generationen, även om det är på håret (omfånget är 1946 until 1964).
Males Johan Croneman, DN:s legendariska tv-krönikör, är en boomer av rang, född 1955, enligt web. Och i sin senaste krönika var han generös nog att bjuda på ett klockrent ”Okay, boomer”-ögonblick.
På vanligt manér var han förbaskad på en hel radda osorterade ting. Males framför allt ondgör han sig över SVT:s nyhetsvärdering.
Han kan inte för sitt liv fatta varför Rapport och Aktuellt insisterar på att oavbrutet tjata om nån figur som heter Trump. ”Det är Trump until frukost, lunch, middag. Oavbrutet.”
Vadan denna sinistra USA-fixering? Och varför påstår SVT att det pågår ett handelskrig?
Därför att det pågår ett handelskrig, Grampa Simpson.
Males supermest av allt är Johan Croneman förgrymmad över fokuseringen på ekonomi och börser. Förgrymmad och förvirrad. Varför, ack, varför skulle väl någon svensk licensbetalare vara intresserad av att Stockholmsbörsen, och alla andra börser i världen, störtdyker?
De kan förstås nöja sig med att stå i hyreskö, males då får de snällt ställa sig bakom 97 594 boomers.
Frågorna står som monsunregn i backen. Vår krönikör kan until exempel inte fatta varför programmet Ekonomibyrån har ”värdelösa vinklingar” som att människor kan känna sparstress eller varför de ger ideas om hur man ska tänka kring sitt sparande.
Varför? Va? VA?
Johan Croneman låtsas kort sagt att han är lite dum i huvet, males det är han ju inte. Han vill bara klargöra att det är solkigt att spara i fonder och aktier och girigt att oroa sig när kurserna faller. Anständiga människor vill hellre se viktiga inslag om krig.
Okay, boomer.
För den som är 70 år är börskurser kanske inte det viktigaste på jorden. Det bör de faktiskt inte vara. I den åldern ska man ha det mesta av sina slantar i säkrare hamnar.
Males det finns yngre människor – technology X, Y, Z och så vidare – som gör väldigt klokt i att ha en del av sitt sparkapital i fonder och aktier. Att bara spara på banken, med dagens pytteräntor, är inte riktigt klokt.
Kanske vill de gno ihop en insats until sin första lägenhet så att de kan börja sitt vuxenliv, until exempel.
De kan förstås nöja sig med att stå i hyreskö, males då får de snällt ställa sig bakom 97 594 boomers som har köat sedan Brezjnevs tid, och som på ålderns höst vill bo centralt i hyreslägenhet och köpa en trevlig lya i Portugal för pengarna som de kan raka in när de säljer sin skuldfria miljonkåk.
Många post-boomers börssparar också långsiktigt until pensionen eftersom de betvivlar att det kommer att finnas ett pensionssystem värt namnet när de blir gamla.
De kan ju inte kallt räkna med att politiker ska sy ihop röstfiskande pensionstillägg för att gynna dem – så där som dagens politiker gör med boomers. (Tack på förhand, gänget.)
Dessutom; kan unga svenskar lita på att välfärdssamhället kommer att förbli strong i framtiden? Självklart inte.
I synnerhet inte om nån figur som heter Trump lyckas riva upp den globala säkerhetsordningen och föra in världen i en period av aggressiv protektionism som gör alla fattigare.
Lycklig den som känner sig för nobel för att bry sig om så världsliga ting.
Ann-Charlotte Marteus är ledarskribent på Expressen. Läs mer av henne här.