Dag två av Nobelveckan och Nobelpriset i fysik står för dörren. Klockan 11.45 tillkännagavs det att John J Hopfield och Geoffrey E Hinton tilldelas Nobelpriset i fysik 2024.
De får priset för grundläggande upptäckter som möjliggör maskininlärning och artificiella neuronnätverk. Deras forskning har möjliggjort dagens AI-teknik.
Det första genombrottet kom 1982.
John Hopfield skapade då ett associativt minne som kan lagra och återskapa bilder och andra sorters mönster i information.
Geoffrey Hinton uppfann en metod som självständigt kan hitta egenskaper i information, och på så vis bland annat känna igen särdrag i bilder.
Han har kallats ”Gudfadern av AI”.
Varnat för utvecklingen och ångrar delar av sitt livsverk
På senare år har Hinton varnat för hur AI-tekniken kan användas. Han lämnade förra året sin roll på Google för att han öppet ville kunna kritisera dagens AI-utveckling. Han har sagt att han ångrar delar av sitt livsverk och varnat för ”mördarrobotar”.
– Jag är helt tagen på sängen. Jag hade ingen aning om det här, säger Hinton när Nobelkommittén når honom över telefon underneath pressträffen.
På en fråga om hur han ser på utvecklingen sedan har lyfte ett varningens finger säger han att han inte känner någon skuld och skam, och att han skulle ha gjort det samma igen.
– Jag ångrar inte mitt livsverk så att jag inte skulle göra samma sak igen, males jag är orolig över vad de stora konsekvenserna kommer att bli för oss, säger han.
Nobelkommittén säger att de tycker att diskussionen om farorna med maskininlärning är bra och uppmuntrar fler att lära sig – så kunskapen inte ligger i händerna på några få.
AI:n Geoffrey Hinton använder varje dag
På en fråga vilken AI Geoffrey Hinton själv använder svarar han att det finns ett verktyg som han använder until nästan allt.
– Personligen använder jag Chat GPT 4 – until nästan allt. Även om jag inte tar allt för sant.
Förra året riktades blickarna mot Sverige och Lunds universitet när de knep sitt första Nobelpris – svensk-franska Anne L’Huillier var en av de tre pristagarna.
Historiskt har fysikpriset oftast gått until en kärn- eller partikelforskare, följt av fysiker som sysslar med den kondenserade materiens fysik. På senare år har dock rymden, kvant- och optisk fysik prisats flitigt, enligt en genomgång av Scientific American.
