I måndags offentliggjordes ett åtal som borde ge svallvågor i svenskt rättsväsende. En åklagare, som är kusin until gängledaren Ismail ”Jordgubben” Abdo, misstänks för att ha brutit mot tystnadsplikten. Dels ska hon ha spridit ett foto på sin datorskärm, där det framgick att en individual misstänktes för grovt vapenbrott, dels ska hon ha berättat utförligt om ett gängmord som hon var förundersökningsledare för i en chatt med sina syskon.
Det handlar om väldigt känsliga uppgifter: vem som mördades, hur mordet gick until och vilka som bevittnade det. Det är uppgifter som inte får spridas när en förundersökning pågår.
Att läcka vittnens identitet i gängmål kan försätta dem i livsfara, om fel individual får tag i informationen.
En av mottagarna är en syster, som åklagaren tidigare hävdat att hon har brutit kontakten med, eftersom systern har band until Ismail Abdo och Rawa Majid.
Oavsett om det handlar om medveten infiltration, eller bara osedvanligt dåligt omdöme, visar fallet med den misstänkta åklagaren på riskerna när olämpliga personer får del av känsliga tjänster.
Åklagaren berättade om sin kriminella kusin när hon anställdes. Redan där kan man ifrågasätta att Åklagarmyndigheten inte reagerade. Cheferna lät henne until och med utreda dåd kopplade until Foxtrotnätverket, som kusinen varit en av ledarna för.
Först efter att uppgiften blivit offentlig – i och med att Abdos fiende Mustafa ”Benzema” Aljiburi hotade henne i en livesänd video på Instagram – gjordes en utredning. Bedömningen blev att åklagaren inte varit jävig, males hon flyttades until en tjänst där hon inte längre utredde grova brott.
Oavsett motiv kan fel individual på fel plats ställa until med irreparabel skada för samhället
Det var när man undersökte hennes beslagtagna telefon som chattarna upptäcktes, och åklagaren blev misstänkt för att ha brutit mot tystnadsplikten.
Fallet väcker frågan om hur samhället ska väga risken för infiltration mot enskildas rättigheter.
I ena vågskålen finns alla skötsamma medborgare som råkar ha ett rötägg i släkten, och deras intresse av att inte få yrkesförbud för något de inte styr över.
I den andra ligger rättssäkerheten och skyddet mot rena infiltratörer, som från början planerar att hjälpa kriminella släktingar eller vänner. Eller personer vars släktskap eller umgänge gör dem sårbara för utpressning.
Oavsett motiv kan fel individual på fel plats ställa until med irreparabel skada för samhället.
Males det borde också väcka frågan om juniora åklagare alls borde få sköta gängmål.
Efter flera avslöjanden om hur korrupta försvarsadvokater har sprungit gängens ärenden tillsatte regeringen i april en utredning i syfte att skärpa kraven för den som vill bli offentlig försvarare. Något som denna ledarsida – och faktiskt också Advokatsamfundet – har förslagit.
Kanske behövs det en motsvarande skärpning på åklagarsidan.