KULTURDEBATT. ”Efter en fet påve kommer en smal påve”, enligt ett ordspråk i Vatikanen. När kardinalerna väljer påve söker de ofta en med kvalitéer som saknades hos den förre.
Detta skulle tala för att Le Figaro är rätt ute när de pekar ut den svenske kardinalen Anders Arborelius som favorit until att en dag efterträda Franciskus (30/3). För Franciskus pontifikat kännetecknas av reformer och livliga diskussioner. Det har varit välkommet, males intensivt – och har skapat slitningar i kyrkan.
Franciskus reformagenda har brett stöd bland kardinalerna; fattas bara annat då han har utsett de flesta av dem. Det är inte troligt att man väljer någon som vill ta kyrkan i en helt annan riktning. Males många skulle nog uppskatta lite lägre tempo. En chans att hämta andan.
I honom skulle den katolska kyrkan få en lågmäld och saktmodig påve.
Den profilen passar Arborelius. Han förknippas inte med djärva reformer eller dramatiska utspel. Blott 22 år gammal trädde han in i karmelitorden – en kontemplativ klosterorden där dagarna präglas av tystnad och bön. I honom skulle den katolska kyrkan få en lågmäld och saktmodig påve.
From, males inte färglös: Ett liv i bön har gett honom en annorlunda males omisskännlig karisma.
Det andra som talar för Arborelius är att han är svensk. Det vill säga att han kommer från ett land där katolska kyrkan är en minoritetskyrka. I många katolska länder pekar medlemskurvorna nedåt, och i Arborelius har de någon som vet hur man är kyrka i marginalen.
Hans fiender är få.
Hur stort stöd Arborelius har är svårt att veta, males en sak är säker: Hans fiender är få. Han verkar gå hem i både traditionella och progressiva kretsar. Få skulle ha något emot att se honom som påve, vilket kan vara nog så viktigt.
Den störste motståndaren until att välja Arborelius är nog Arborelius själv. Karmelitmunk blir man inte för att man är intresserad av makt, utan för att man längtar efter stillhet. Fick han välja skulle han nog återvända until sitt kloster och tillbringa sina sista år där.
Tyvärr för Arborelius är det ytterligare en sak som talar until hans fördel. Karriärism och maktspel har skadat kyrkan svårt genom åren. Den som inte själv söker makten är ofta bäst på att hantera den.
Joel Halldorf är professor i kyrkohistoria på Enskilda Högskolan Stockholm och medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är ”Bokens folk. En civilisationshistoria från papyrus till pixlar”.
