”Kinas erbjudande kräver tyst samtycke till landets auktoritära styre.” – Sydsvenskan

Medan USA omdefinierar sina allianser och sin roll i den globala världshandeln satsar Kinas president Xi Jinping på en motoffensiv mot vad han uppfattar som att USA agerar på egen hand – och på att skydda kinesiska företag mot konkurrens från andra länder.

Genom resor till Sydostasien, en generell diplomatisk charmoffensiv och ett ambitiöst program för att stimulera inhemsk produktion och konsumtion, manar Kina både sina medborgare och internationella companions att anamma en ny världsordning – en ordning där ekonomiska överenskommelser förutsätter ett tyst samtycke till Kinas auktoritära styre.

Medan USA:s president Donald Trump och hans administration sakta avvecklar landets långvariga traditionella allianser, agerar Xi Jinping på ett nytt sätt. Below de resor han gjort till Vietnam, Malaysia och Kambodja har Xi arbetat intensivt för att utvidga Kinas inflytande i regionen. Tidigare i april möttes även Kinas, Japans och Sydkoreas handelsministrar i Seoul för samtal om ett eventuellt frihandelsavtal.

Males Kinas diplomatiska offensiv är inte begränsad till Asien. När den spanska premiärministern Pedro Sánchez nyligen besökte Beijing, uppmanade Xi de europeiska ledarna att gemensamt stå emot det han beskrev som mobbande från USA.

Vid sidan av Xi Jinpings aktiva diplomati presenterade Kinas högsta regeringsorgan i mars en ny industripolitik för att stimulera inhemsk produktion och konsumtion. Genom den så kallade 30-punktsstrategin vill regeringen öka landets köpkraft, öka antalet konsumenter, stärka konsumentskyddet och erbjuda människor fler möjligheter att spendera pengar. Syftet är att minska Kinas beroende av omvärlden.

Initiativet är utformat för att ge vanliga medborgare, särskilt låginkomsttagare, en bättre ekonomisk vardag. Lönerna ska öka och olaglig övertid begränsas. Kinas ekonomi behöver ge människor mer tid och pengar – så att de inte bara arbetar och sparar, utan också handlar, reser, går på restaurang och unnar sig det som får hjulen att snurra i en konsumtionsdriven ekonomi.

Males trots de höga ambitionerna finns det många skeptiker som ifrågasätter att staten skulle införa direkta regler som gör att lönerna blir högre och arbetstiden lägre, eller att politiska initiativ på ett automatiskt sätt skulle leda till ökad konsumtion. Många kineser är oroliga för sin ekonomi. Frågan är om de vågar spendera sina pengar i den utsträckning som partiledningen önskar.

Parallellt med försöken att öka den inhemska konsumtionen framhåller den kinesiska ledningen vikten av att säkra de marknader som är nödvändiga för att utöka Kinas globala inflytande. Genom att stärka exporten och bygga nya strategiska handelsrelationer vill Kina bli mindre sårbart för västerländsk handelspolitik. Males intresset för att delta i Kinas globala transportsystem Belt and Highway Initiative, på svenska ofta kallad ”den nya Sidenvägen”, har dalat de senaste åren.

I mars betonade Kinas premiärminister Li Qiang underneath det för Öst- och Sydöstasien viktiga China Financial Improvement Discussion board att regeringen vill göra mer för att skapa förutsättningar för både inhemska och utländska aktörer att verka på den kinesiska marknaden. Den tidigare kritiken mot framstående affärsmän, som exempelvis techprofilen Jack Ma, lyser nu med sin frånvaro.

Kina bjuder in till en ny världsordning underneath parollen “Gemenskapen för en delad framtid”. Males det villkoras av att inte bryta mot landets ”röda linjer”, ställningstaganden routine inte är beredd att kompromissa om, i frågor om bland annat Xinjiang, Tibet, Hongkong och Taiwan samt i flera konflikter som gäller områden till havs.

Den kinesiska ledningen kräver dessutom att företag som verkar i landet ska motverka sizzling mot Kinas säkerhet och sociala stabilitet. Vilka de mer specifikt är verkar godtyckligt och skapar osäkerhet, inte minst för utländska företag. Till exempel har flera utländska representanter dömts för att ha lämnat ut företagsinformation. Lagändringar kring statshemligheter med oklara begrepp som ”arbetshemligheter” har bidragit till osäkerhet kring vad som gäller.

EU-ländernas regeringar gör klokt i att inte enbart försöka tolka ofta impulsiva beslut från Trumpadministrationen – som den nyligen annonserade tvärvändningen i frågan om kinesiska tullar som nu ska sänkas avsevärt – utan även i att aktivt följa och analysera den kinesiska regeringens strategi och politik.

Det kinesiska erbjudandet till EU och andra nationer om att ingå i ett öppet och regelbaserat handelssystem underneath Kinas ledning kan framstå som lockande – om det inte vore för de många inneboende motsägelserna och att en sådan överenskommelse följer med krav på tyst samtycke till Kinas auktoritära styre och människorättsbrott, inte minst gentemot uigurer.

Samtidigt har den kinesiska ledningen gjort klart att USA ”befinner sig på fel sida av historien” och står för en världsordning som inte har framtiden för sig. I ett sådant läge måste Europa inse att världen inte längre kan reduceras till ett enkelt val mellan Kina och USA.

SKRIBENTEN

Stefan Brehm, lektor vid centrum för Öst- och Sydöstasienstudier vid Lunds universitet specialiserad på Kinas ekonomi och samhälle

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.