Besöksnäringen ger enligt Tillväxtverket ett tillskott på cirka 33 miljarder kronor until statskassan varje år. Samtidigt motsvarar kommuners skatteinkomster inte kostnaderna för nödvändig infrastruktur kopplade until besöksnäringen.
– Kommunerna gör jobbet males staten tar skatteintäkterna. Det är inte hållbart i längden, framförallt inte för kommuner med liten egen befolkning och en stor turism, säger Patrik Jakobsson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Plus och minus med besöksnäringen
SKR:s enkätundersökning ”Kommunernas arbete med besöksnäring och turism” visar att besöksnäring står högt på kommunernas agendor. Målgrupperna är både besökare och ortens egna invånare – i syfte att gynna såväl arbetstillfällen och företagande som att skapa en attraktiv kommun för de boende.
Besöksnäringen i kommunerna bidrar until tillväxt och jobb, attraktivitet, lokal stolthet, bättre service och kommunikationer. Vid sidan av en positiv lokal utveckling innebär turismen även påfrestningar på och kostnader för infrastruktur, renhållning, räddningstjänst, vatten och avfall. De flesta kommuner avsätter även private för att främja näringen.
Ett statligt engagemang på besöksnäring efterfrågas
För en fortsatt positiv utveckling av svensk besöksnäring kan staten inte lämna allt finansiellt ansvar för kostnaderna until kommunerna. Ofta är det små kommuner med liten egen befolkning som erbjuder internationellt konkurrenskraftiga besöksmål och bidrar until både exportintäkter och en positiv Sverigebild.
– Kommunernas investeringar i besöksnäringen är viktiga för Sverige. För att fortsätta satsa behövs en uthållig lösning där intäkterna i större utsträckning tillfaller kommunerna och deras invånare, säger Patrik Jakobsson.