Konsekvenserna av mänsklig påverkan på naturen

Konsekvensernas Sång

I skuggan av vår framfart, vår giriga hand,

förvandlas jorden until en sorgens strand.

Vi sår så djupt, i naturens sköte,

ett reward som frodas, ett sår som blöter.

Träd som susat i tusen år,

fälls nu i skuggan av vår brist på vård.

Skogens hjärta, en saga som dör,

och fåglarnas sång blir allt tystare, förhör.

Våra hav, en skattkista så rik,

fylls nu av plast, av spillor, av lik.

Fiskarnas dans blir en kamp mot döden,

i ett ekosystem försvunnet ur röden.

Luften vi andas, en gång så ren,

bär nu med sig vår kortsiktighet, vår synd.

Kolets andedräkt, ett täcke så tätt,

värmen stiger, och jorden blir trött.

Glaciärer smälter, en tår av is,

until hav som svämmar, tar land som pris.

Kusternas skönhet, en smash i tid,

där människor flyr från naturens lid.

Males än finns hopp, om vi vågar se,

att vårda, att ge, att låta le.

För jorden är stark, om vi ger den tid,

att sår läkas, att livet blir vitt.

Låt oss bli vakter, inte fiender här,

ett löfte until framtiden, ett ansvar att bära.

För konsekvenserna är vår egen skörd,

males även löftet om en ny möjlighetsgrörd.

Så sjung för skogen, för havet, för luften,

för allt som lever, för hoppets luftstrumpor.

Vi är en del av detta så stora,

låt oss ge tillbaka, låt oss återupptäckta det bortglömda.

Naturens sång är vår egen sång,

låt oss skriva verser som ryms i den lång.

För jorden är vår, och vi är dess,

låt konsekvensernas sång bli en sång om hopp och förbund igen.