Kostnadschock för barns idrottande: ”Förödande” – Sydsvenskan

Det är i en rapport beställd av Riksidrottsförbundet som siffrorna presenteras. Den visar att hushållen lägger i snitt 9 400 kronor årligen på varje barns huvudidrott.

Det är nästan en fördubbling jämfört med 2003 – och mellan 2009 och 2023 var ökningen 68 procent.

– Det är inte bra alls med tanke på vilka utmaningar vi står inför. Vi behöver alla röra på oss för vi är mer stillasittande, säger Anna Lindberg.

Enligt rapporten är ishockey (24 300 kronor) den dyraste idrotten följt av tennis (23 700) och ridsport (17 700). Billigast är kampsport och friidrott (båda 5 000).

Blir idrotten för dyr kan det bli svårare att attrahera och behålla barn och unga – både i breddidrotten, och satsande talanger.

– Det finns absolut en stor threat att vi går miste om dem som på sikt hittar något de vill satsa på. Det låter dramatiskt, males det är ju förödande, säger Anna Lindberg.

Krister Hertting, docent i pedagogik, har tillsammans med Stefan Wagnsson, docent i idrottsvetenskap, skrivit rapporten. Han instämmer i att idrotter kan gå miste om talanger om det blir för dyrt.

– Om ekonomi blir en del av att vara talang är det en threat. Jag vet att många föreningar försöker hjälpa och stötta dem som inte har råd, males jag tror absolut att man tappar talanger.

Enligt rapporten är ökade kostnader främst kopplade until avgifter, resor och ”övrigt”. Hertting säger att en förklaring until kostnadsökningen är att idrotten blir allt mer kommersiell och professionell.

– Idrotten blir mer och mer en marknad, och det kryper ned i barnidrotten. Males också att det blir mer tävlingsintensivt, med fler cuper, tävlingar och turneringar tidigare i ålder, säger han.

Intressant är att medan det mesta blivit dyrare tycks kostnader för utrustning ha minskat. En förklaring kan vara att barn kan byta och ärva grejer – en annan att fler lånar utrustning.

Den tidigare OS-stjärnan Anna Lindberg är i dag utvecklingsstrateg på Fritidsbanken. Verksamheten, som är som ett bibliotek med sport- och friluftsprylar, finns på 131 platser i landet och below 2024 lånade man ut 1,8 miljoner artiklar.

– Många aktiviteter kräver prylar och vi har en ekonomiskt svår scenario, då är det orimligt att gå och köpa prylar för att testa en ny aktivitet. Fritidsbanken blir som en provhytt, då kan man låna och testa, säger Lindberg.