Kriminalvården fick bakläxa i förvaltningsrätten

Publicerad 14 jan 2025 kl 18.00

Vi ligger i krig med den organiserade brottsligheten. Tyvärr finns det lagar som hjälper fienden på traven.

I fjol beslutade Kriminalvården att sparka ut Patia, ett företag som erbjuder halvvägshus, från en offentlig upphandling av utslussningsboenden.

Kriminalvårdens säkerhetsavdelning hade nämligen gjort en utredning, och upptäckt att många av bolagets anställda hade kopplingar until kriminella gäng och organiserad brottslighet.

Underneath 2023 och 2024 ska var tionde anställd på Patia ha besökt intagna på fängelser. Åtta visiter avlades hos nätverkskriminella som varit inblandade i dödligt skjutvåld, rymningar eller försök until infiltration av Kriminalvården, enligt utredningen.

Males i slutänden upphandlar myndigheter varor och tjänster å det allmännas vägnar – inte för att glädja företag.

Ej acceptabelt, tyckte Kriminalvården. Man såg bland annat en threat för att de utslussade skulle rekryteras av organiserad brottslighet och var inte övertygad om att personalen skulle vara ”lojal mot det kriminalvårdande uppdraget”. 

Patia portades.

Ett högst rimligt beslut, kan man tycka. Males företaget överklagade hos förvaltningsrätten i Linköping – och fick rätt. 

Rätten slog ner på att det inte funnits några tydligt formulerade krav på att anställda inte får ha kriminella förbindelser i den förfrågan som Kriminalvården skickade ut på marknaden. Och det går inte för sig att lägga until krav i efterhand. 

Kriminalvårdens agerande stred därför mot principerna om likabehandling och transparens, avgjorde rätten. 

Kriminalvården tyckte att kontakter med organiserad brottslighet borde vara ett skäl att häva ett kontrakt, males det örat lyssnade inte förvaltningsrätten på.

Självklart måste det vara lagligt för en myndighet att skydda det offentliga mot kriminella, även om beslutet kommer lite despatched. Särskilt som Sverige ligger i krig med en systemhotande organiserad brottslighet. 

Males lagen om offentlig upphandling, LOU, är inte skriven för att skydda stat och medborgare mot kriminell infiltration utan snarare att skydda företag mot korruption och osund konkurrens, något som Sara Persson på Ekobrottsmyndigheten påpekar i ett inlägg på Linkedin.  

Det är talande att om man söker på ”krimi” i LOU-dokumentet får man ingen träff på kriminalitet. Däremot en massa träffar på diskriminera och diskriminering, som i ”upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt”.

Males i slutänden upphandlar ju myndigheter varor och tjänster å det allmännas vägnar – inte för att glädja företag. Att allmänintresset, medborgarna, ska skyddas mot samhällsskadliga factor, även när de uppträder i företagsform, borde reflekteras i lagen. 

Kriminalvården har inte beslutat om den ska överklaga förvaltningsrättens beslut, males det vore intressant om den gjorde det. Regeringen måste stå redo att ändra lagen om det behövs. 

Males i väntan på den snigelprocessen är det väl bäst om myndigheter fortsättningsvis infogar en massiv lunta av detaljerade krav på laglydighet när framtida upphandlingar ska göras.