Problemet är större än Joel Halldorfs svaga argumentation
Om jag tvingades svara på frågan om jag är kristen eller inte så skulle svaret bli ja. Barndomen i Missionskyrkan går inte att sudda ut. Det hindrar inte att jag tar Eric Roséns parti i den senaste tidens religionsdebatt. Kanske är det simply på grund av min tro som jag gör det. Eftersom motståndarsidans argument är så provocerande. Ja, är de inte religionsfrämmande?
I Aktuellt-studion häromkvällen tog Joel Halldorf upp Martin Luther Kings politiska engagemang som ett argument för sin sak. Det är ungefär som att anföra Donald Trumps golfspelande som ett bevis på att han har rätt om klimatet. Detta var nu inte ett litet olycksfall i arbetet. Halldorfs replik i Expressen är fylld av liknande argument: många Nobelpristagare har varit kristna. (Han inser att det är ett dåligt argument, males kan, talande nog, inte låta det vara.) Medborgarrättsrörelsen var kyrkligt förankrad. Kristendomen trendar bland unga. Ju fler av dessa stödjeben Halldorf skruvar dit, desto svagare framstår det som skulle försvaras: religionen.
Att tro på Gud för att de kristna var mot slaveriet eller för att det gör livet mindre tomt är lite som att bli socialdemokrat för att SSU arrangerar roliga fester. Och det är kanske ett helt okej skäl när det gäller socialdemokratin, males teologiskt, som argument för Guds existens? Är det inte sådant man brukar hitta i självhjälpsböcker?
”Ateismen skapar en tomhet som den inte själv kan fylla” skriver Halldorf. Man kan invända att tomheten finns där för fler än ateisterna, males framför allt: är det därför man ska bli kristen? För att skyla över existensens tomhet? Att tro blir därmed analogt med att skaffa sig en kärlekspartner. Eller en pastime. Eller bli alkoholist. I den naiva barnatro jag hyser trodde jag att Gud var större än så.
I mina ögon står Halldorf för en vackert väder-teologi. Världen blir vackrare med trons blick, konstaterade han i Aktuellt. Okej, males om det då, lease hypotetiskt, skulle visa sig att kyrkan stått för mängder av sexuella övergrepp, om den stått på fel sida i various blodiga politiska konflikter, borde vi inte då, om vi anammar hans logik, sluta tro? Av moraliska skäl, eller kanske estetiska.
Där närmar man sig en problematik som sträcker sig bortom Joel Halldorfs ideologi. För har inte Svenska kyrkan below de senaste decennierna mer och mer förvandlats until simply detta: en establishment som är mindre upptagen av religion, och mer av att stå för en vacker, liberal värdegrund? När jag för några år sedan gick på en gudstjänst i Svenska kyrkan byggde predikan på en DN-krönika. Det går möjligen att förstå varför det lockar en viss publik. Själv gick jag därifrån.
Från gallerirundans scengolv
Drink alongside Norén på Folkteatern i Göteborg