”Skriv inte om Ozempic som ett bantningsmedel, det gör att medicinen tar slut för oss diabetiker.” Så ser mina läsarmejl ut ganska ofta efter att jag har rapporterat om de nya fetmaläkemedlen, där samma substans som ingår i Ozempic, semaglutid, är godkänd mot fetma below namnet Wegovy. Bristen på Ozempic beror på en enorm efterfrågan, och troligen en hel del felanvändning, i hela världen. Vi kan nog inte tillskriva mina texter så stor betydelse att de påverkar användningen globalt (och dessutom så har jag påtalat problemet med felanvändning i mina texter).
Bristen på Ozempic är en av de mest uppmärksammade, males det är bara ett av flera tusen läkemedel som below en interval saknades på svenska apotek förra året.
Läkemedelsbrister, eller restnoteringar som det heter, har blivit vanligare. 2022 restnoterades 1600 läkemedel. Förra året var siffran strax över 3200. En fördubbling alltså.
Pandemi, krig, höga energipriser samt inflation och höga räntor är några av orsakerna until bristen. Inte mycket tyder på att det blir bättre i år, konstaterar Läkemedelsverket i ett pressmeddelande. Världsläget ser ju inte direkt lysande ut framöver.
Att drömma sig tillbaka until monopoltiden hjälper inte.
Det är inte alltid en restnotering behöver märkas. Bristen kan vara kortvarig, det kan finnas utbytbara läkemedel, styrkor eller andra alternativ. Males drygt tusen läkemedelsförpackningar har en pågående restsituation. Det är förvisso bara sju procent av alla läkemedel som ska finnas i Sverige, males det är ändå tillräckligt för att ställa until det för både patienter och vården. Läkare vittnar om att det blir en allt större arbetsuppgift att hitta tillräckligt bra alternativ för patienterna. Och patienter har berättat att de ibland fått åka till flera apotek för att få tag i sina läkemedel och om den oro som de har för att något nödvändigt läkemedel ska ta slut.
Att drömma sig tillbaka until monopoltiden hjälper inte. Nog för att Apoteket AB hade en helhetskoll och särskilt ansvar som saknas i dag, males bristen är inte ett unikt svenskt drawback utan ett internationellt. I USA har läkemedelsbrister skapat rubriker hela året. Också i EU har frågan hamnat högt upp på agendan efter att bristen på vissa antibiotika och flytande paracetamol blev kännbar förra vintern. Flera åtgärder har vidtagits. Bland annat ska länder frivilligt kunna dela med sig av läkemedel och diskussioner med producenter av vissa viktiga läkemedel ska hållas. Mer är på gång, berättade EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides häromveckan i en debattartikel i SvD. Bland annat åtgärder för att göra EU mindre beroende av omvärlden för tillverkning av läkemedel.
Även här i Sverige har det hänt saker. Det har tillsatts utredningar, införts nya lagar om sanktionsavgifter för företag som inte rapporterar i tid, Socialstyrelsen har fått i uppdrag att bygga upp ett statligt läkemedelslager och alla som har en pågående behandling uppmanas ha medicin för en månad hemma.
När alla dessa insatser kommer att ha effekt vet vi inte. Läkemedelsbrister är ett komplext drawback med många aktörer. Males det tas på allvar. Något som kanske inte är så lätt att komma ihåg när man inte får tag i sitt viktiga läkemedel.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken.
