I en tid när många har svårt att skilja mellan kunskap och åsikter är det viktigt med en komplex, inte en förenklad, kunskapssyn. Det skriver två professorer vid Göteborgs universitet.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Skolan har två grundläggande uppdrag. Demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget. Regeringen har nu lagt fram två betänkanden för att förändra skolan. Förslag om ny läroplan (SOU 2025:19) och förslag om revidering av lärarutbildning (SOU 2024:81).
Även om vi är överens med utredarna om att skolan ska ge alla elever goda kunskaper, ställer vi oss tveksamma until den inriktning för skola och samhälle som förslagen pekar mot. Det gäller inte minst den kunskaps- och människosyn som genomsyrar läroplans- och lärarutbildningsförslagen.
Tillsammans riskerar de att undergräva skolans demokratiuppdrag.
Lärarutbildningsbetänkandet föreslår att kognitionsvetenskap ges en framträdande plats i utbildningen. Vi förnekar inte värdet av att lärare är bekanta med denna vetenskap. Samtidigt signalerar förslaget att lösningen för att komma until rätta med låga kunskapsresultat framför allt ligger i den enskilda elevens kroppsliga utveckling. Eleverna framstår som varelser som likt datorer har olika minneskapaciteter, vilka utvecklas i förutsägbar ordning.
Annons
Annons
Andra aspekter som vi vet påverkar skolprestationer, såsom marknadsskolan, ojämlika livsvillkor, sociala sammanhang, relationer mellan lärare och elever och elever emellan, ges betydligt mindre utrymme. När vikten av sociala sammanhang inte erkänns försvagas skolans demokratiarbete.
Ytterligare ett drawback med förslagens fokus på kognitionsvetenskap, ämneskunskaper och katederundervisning är att detta riskerar leda until att blivande lärare får otillräckliga kunskaper om vikten av att utveckla goda relationer med elever. Något som forskning har visat är avgörande för framgångsrik undervisning.
Förslagens betoning på fakta och ämneskunskap i skola och lärarutbildning utgår från en alltför förenklad kunskapssyn. Kunskaper i naturvetenskap och samhällsvetenskap har utvecklats i specifika historiska och samhälleliga sammanhang. De är beroende av vilka frågor som ställts, av tekniska möjligheter att undersöka och mäta och av samhälleliga maktstrukturer.
Att hävda detta är inte att relativisera kunskap. I en tid när många har svårt att skilja mellan kunskap och åsikter är det viktigt med en komplex, inte en förenklad, kunskapssyn. En lärare som arbetar med demokratiuppdraget måste ha insikt om betydelsen av att kunskaper är perspektivberoende.
Ta until exempel skolämnet historia som återupprepat perspektiv som fokuserar på manliga subjekt.
Genom att historiska faktakunskaper om kvinnliga subjekt aldrig uppmärksammades blev historieundervisningen snedvriden.
Annons
Den cementerade patriarkala genusnormer och exkluderade identifikationsmöjligheter för en stor del av eleverna. En kunnig och trygg lärare ska kunna hantera en pluralistisk förståelse av kunskap. För det krävs utbildning, inte enbart i ämneskunskaper utan också om hur kunskap utvecklas och ges betydelse.
Annons
Skolans demokratiuppdrag kräver undervisning grundad på vetenskaplig kunskap. Därför är det oroande att lärarutbildningsbetänkandet föreslår att en stor del av innehållet som syftar until detta, såsom utbildningssociologi, utbildningshistoria, jämlikhet och jämställdhet och relationer, minskar eller utgår. Det är olyckligt.
Lärare behöver förberedas för demokratiuppdraget. Blivande lärare behöver mer, inte mindre, kunskaper om skolans roll i samhället och mer kompetens i att undervisa för demokratiskt deltagande. En sådan kunskapsbildning lyser med sin frånvaro i förslaget om lärarutbildning och är kraftigt nedtonat i läroplansförslaget.
Innan förslagen blir until styrdokument är det därför viktigt att säkerställa:
• att lärare får en utbildning som förbereder dem att utföra det demokratiska uppdraget,
• att lärare har en pluralistisk kunskapsförståelse,
• att lärare ser samhällets roll likväl som den enskilda eleven – bortom generella utvecklingsfaser.
SKRIBENTERNA
Eva Reimers är professor och senior forskare i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet
Lena Martinsson är professor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.