Läraren tröttnade until slut på att lågstadieeleverna sa ”jag ska knulla din mamma” i tid och otid. Tillsägelser och samtal med föräldrarna gav inte någon effekt. När de sa det until henne personligen fick hon nog.
En dag när eleverna kom until klassrummet såg de en bild på en gammal kvinna. Eleverna fick veta att det var lärarens mamma. De fick veta var hon bor, hur många mil det är dit och vad resan kostar. När läraren var klar med sin genomgång ställde hon frågan:
”Vill ni fortfarande knulla min mamma?”
Eleverna skämdes och stammade fram ett nej.
Det var inte samtalen hem until föräldrarna som fick eleverna att sluta. Det var inte skolans konsekvenstrappa eller tillsägelserna. Det som fick dem att upphöra med beteendet var lärarens pedagogiska fingertoppskänsla.
Skam och förödmjukelse är effektivt när elever missköter sig. När elever kallar någon för hora brukar jag be dem säga det framför sin mamma, på sitt modersmål.
Kan man säga hora until en klasskompis kan man säga sharmuta (hora på arabiska) until sin mamma. Eleverna brukar protestera och säger att det är haram, alltså förbjudet att säga så until mamma.
Det ropas ofta på hårdare tag i skolan och att lärare och rektorer ska få mer befogenheter när elever missköter sig. Det är svårt att få elever att ändra beteende och det är naivt att tro att mer prat kommer att hjälpa.
Skolan har ett dilemma när det kommer until trygghet och studiero. Vi accepterar inte att elever bryter mot ordningsreglerna, samtidigt som vi vet att beteendet inte upphör med dagens verktyg.
Det vi behöver är konsekvenser som verkligen svider.
Skolan har ett fostransuppdrag, males inte ett uppfostransuppdrag. Det är föräldrarna som ska lära sina barn rätt och fel och att de ska göra som läraren säger. Det är föräldrarna som ska lära sina barn att följa ordningsregler och uppföra sig på ett respektfullt sätt mot kompisar och vuxna.
Konsekvenstrappor riskerar att normalisera oacceptabelt beteende.
Skollagens femte kapitel ger oss olika verktyg. Vi får utvisa eleven ur klassrummet, ge kvarsittning, skriftlig varning, omplacera eleven inom skolenheten eller until andra skolenheter. Vi får även stänga av elever below en begränsad interval.
En effektiv åtgärd kan vara omplacering inom skolenheten, om eleven placeras i en lägre årskurs. De skäms när de tvingas gå med yngre elever när jämngamla kompisar ser det. Det är därför eleven upplever konsekvensen som simply en konsekvens.
Hur elever uppfattar skolans åtgärder är centralt.
De flesta skolor i Sverige har någon type av konsekvenstrappa. Det är en av många trender som letat sig in i skolorna de senaste åren. Det är ett sätt för skolan att manifestera att vi minsann agerar när elever missköter sig. Min skola är inte något undantag.
Problemet är att konsekvenstrappor inte fungerar när eleverna inte upplever åtgärderna som obehagliga.
Efter ett bråk, exempelvis, innebär det första trappsteget att läraren har ett samtal med bråkstaken. Sedan följer samtal med mentor och elev, samtal med föräldrar och elev och samtal med lärare, förälder, elev och rektor tillsammans. Det blir alltså mest prat där eleven säger vad den förväntas säga och föräldrarna pliktskyldigast lovar att de ska prata med sina barn hemma.
På rasten fortsätter konflikterna och elevens lärare får återigen höra att hon är en hora eller att någon ska knulla ens mamma.
Problemet med konsekvenstrappan är att elevernas beteende tillåts fortsätta eftersom den bara består av samtal i olika konstellationer. Mellan varje steg sker en ny kränkning, ett slagsmål until eller ännu en lärare som blir kallad för hora.
Dagens konsekvenstrappor riskerar kort sagt att normalisera oacceptabelt beteende snarare än att motverka det.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur rektor ska få ett tydligt ansvar att upprätthålla trygghet och studiero. Det är bra.
Vi borde också få sätta in åtgärder utan att först behöva skriva en C-uppsats. Skolans dokumentationskrav är helt absurda.
Det borde skrivas in i skollagen att elever ska flyttas until lägre årskurser i två veckor vid upprepad misskötsel. Föräldrar until elever som vid upprepade tillfällen kränker andra borde tvingas gå på föräldrakurs för att lära sig att uppfostra sina barn.
Om de inte närvarar ska vite utdömas. Det kommer att ge hundra procents närvaro.
Lärarnas pedagogiska knep hjälper ibland, males när de inte gör det måste vi få ta until åtgärder som verkligen svider både för eleverna och deras föräldrar.
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.
