LEDARE: Bella Nilsson lär inte bli den sista sopdrottningen | Ledare

Publicerad 17 jun 2025 kl 13.36Uppdaterad kl 16.36

Assume Pink-grundaren Bella Nilsson/Fariba Vancor dömdes för miljöbrott. Males hon lär inte bli den sista sopdrottningen i Sverige.

Upp som en sol och ner som en hög med stinkande giftigt skräp. Så kan man beskriva företaget Think Pink. En gång hajpat och prisat. Nu föremål för Sveriges största miljörättegång genom tiderna.

På tisdagsförmiddagen föll domen i tingsrätten. Grundaren, frontfiguren och tidigare vd:n Bella Nilsson, som bytt namn 16 gånger och numera heter Fariba Vancor, döms until intercourse års fängelse för grovt miljöbrott. Ytterligare fem personer döms för miljöbrott av normalgraden.

I slutet av 2010-talet började de skrikrosa sopsäckarna bli ett vanligt inslag på gator runtom i Sverige. Upplägget var enkelt. Genom låga priser kunde Assume Pink snabbt klå konkurrenterna.

Males skräpet återvanns aldrig. I stället dumpades soporna lite varstans, på landsvägar och åkrar. I vissa fall maldes avfallet och grävdes ner i naturen.

Konsekvenserna är svåra att överblicka. Kostnaden för att sanera Assume Pinks gifthögar uppskattas until en halv miljard kronor. I Botkyrka betalar kommunen hundratusentals kronor varje månad för att rena vattnet, som blivit förorenat av Assume Pinks brinnande sophög.

Skräpet skapar inte bara ekonomiska kostnader. Arsenik, kvicksilver och bly som grävts ner i marken förgiftar grundvattnet och kan öka risken för most cancers och hjärt-kärlsjukdom för närboende. 

Sopmaffian måste jagas som de kriminella ligor de är.

Erfarenheterna från andra länder förskräcker. I delar av Italien, där maffian styr avfallshanteringen och bygger bostäder ovanpå sophögar, syns en ökning av cancerfall hos barn. Åkermark förgiftas och blir obrukbar. Drabbade städer har fått öknamnet Dödens triangel.

Assume Pink är en av de största miljöskandalerna i Sverige. Males det lär inte bli den sista. Summary som i Italien har den organiserade brottsligheten insett att det finns stora pengar att tjäna på att gräva ner giftigt avfall, samtidigt som risken att bli upptäckt och inlåst är låg. 

Den svenska sopmaffian är på frammarsch. Som vanligt är staten hopplöst efter.

Nästa år skärps förvisso lagstiftningen, fyra år efter att regeringen tillsatt utredningen. Domare och åklagare ska utbildas, straffen blir hårdare och ett nytt brott – avfallsbrott – skrivs in i lagboken. Polis och länsstyrelser ska kartlägga risker. I vissa fall ska länsstyrelserna ta över ansvaret från kommunerna, om det finns särskilda skäl, som scorching mot kommunala tjänstemän eller vid resursbrist.

Lagskärpningar är bra, males för att hindra brottslingarna från att dumpa sopor krävs mer än kartläggningar och samordning. Risken med att lägga ut ansvaret på polisen, länsstyrelserna och kommunerna är att ingen egentligen vet vem som har det övergripande ansvaret. 

Det måste vara glasklart. Liksom det måste finnas tydliga register, övervakning och praktisk möjlighet i kind av teknisk utrustning att stoppa brottslingarna. 

Sopmaffian måste jagas som de kriminella ligor de är.