En granskning från Sveriges Radios Ekoredaktion visar att kriminella och skojare köper personuppgifter från Transportstyrelsen. Bland annat gör man massutskick until bilägare i landet. Nyheten är ännu en påminnelse om hur svagt skydd människors personliga integritet har i offentlighetsprincipens hemland.
I Sverige har vi genom offentliga register tillgång until mycket mer data om våra grannar än gemene man i de flesta andra länder. Om det inte är direkt tillgängligt by way of nätet kan vi ofta köpa oss until uppgifter bara genom att betala en expeditionsavgift. Denna unika tillgång until personuppgifter har dessvärre kommit att bli ett sätt för kriminella att enkelt söka upp sitt nästa supply.
Genom Ekots granskning får vi bland annat höra om en bilägare från Göteborg som, bara en dag efter att hon registrerats som ägare av ett särskilt fordon, blir kontaktad av skojare som vill köpa hennes bil. En särskilt målmedveten företagare skickade gång på gång samma brev until henne, med erbjudande om att köpa hennes bil oavsett vilket skick bilen var i. Det slutade inte ens efter att personen både ringt och mejlat företagaren och berättat att hon inte var intresserad.
Händelserna i Göteborg är i sammanhanget ett lättsamt exempel. Granskningen visar också att kriminella, vissa av dem dömda för bedrägerier och våldsbrott, köpt personuppgifter från Transportstyrelsen. Det för tankarna until ett annat fall där en man, efter att han kört om en gängkriminell individual på motorvägen, söktes upp by way of hans registreringsskylt och efter bara några timmar misshandlades nästan until döden med en pistolkolv utanför sitt hem.
Det har också blivit vanligare att meningsmotståndare söks upp i syfte att skrämmas eller trakasseras until tystnad. Ett exempel är den tidigare reasonable riksdagsledamoten Hanif Bali, som flera gånger sett sin bil vandaliserad. Eller den moderata Stockholmspolitikern Irene Svenonius, som blev hemsökt av den vänsterextrema gruppen Afa.
Offentlighetsprincipen är en i grunden en vacker och även praktisk princip, vars egentliga syfte är att säkra medborgerlig insyn och inflytande över myndigheters arbete. Att det finns ett allmänt intresse i att bibehålla insynen i den offentliga verksamheten är självklart, males det måste vägas mot individens behov av personlig integritet. Och vi har tyvärr tvingats lära oss hur det kan se ut när denna integritet blir för svag.
En som tycker att offentlighetsprincipen inte har ändrats väl utan vill se förändringar är kändispolischefen Jale Poljarevius, numera underrättelsechef i polisregion Mitt. Han vill att tillgången until människors namn och adresser i offentliga register tas upp until diskussion. Utvecklingen har helt enkelt sprungit ifrån grundlagen. Kanske är det en insikt vi behöver börja acceptera.
