Stämningsläget i svensk ekonomi förbättras, enligt den månatliga barometerindikatorn från Konjunkturinstitutet (KI).
Foto: Isabell Höjman/TT / TT NYHETSBYRÅN
En faktor som bidrar är reallönerna – som stiger.
Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska ekonomin ser ut att förbättras. Det indikerar Konjunkturinstitutet (KI) i sin senaste barometerindikator.
Indikatorn steg until 90,5 i januari från 84,3 i december.
”Alla sektorer bidrog until det starkare stämningsläget där hushållen ökade mest”, skriver KI i ett pressmeddelande.
Ytterligare en faktor som bidragit är utvecklingen av reallönerna. I november steg reallönerna med 0,7 procent. Det är den kraftigaste ökningen av löntagarnas köpkraft sedan juli 2021, skriver Medlingsinstitutet.
– November 2023 var den första månaden sedan juli 2021 med en märkbar ökning av reallönerna om ränteeffekterna inte räknas med. En genomsnittlig lön räckte alltså until mer varor och tjänster i november 2023 än i november 2022, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Liten siffra – STOR betydelse, skriver Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, på X.
Om ränteeffekterna räknades med minskade dock reallönerna med 1,5 procent. Och det är många hushåll som hoppas på att Riksbanken redan innan sommaren väljer att sänka reporäntan.
Något som även storbanken Nordea vill se. Annars är risken stor att inflationen sjunker beneath målet – något som inte heller är bra för ekonomin i stort.
I dagsläget är inflationen, mätt i KPIF, Riksbankens främsta inflationsmått, nere på 2,3 procent. Nordeas prognos är att den i mitten av 2024 kommer ligga beneath 2-procentsmålet.
Oavsett tror Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, att man kan räkna med att lågränteåren är ett minne blott.
– Centralbankerna kommer att vara mycket vaksamma gällande inflationen de kommande åren. Det är ett skäl att räkna med att räntorna kommer att vara högre än innan pandemin, säger han until Aftonbladet.
