”Lund är inte en skyskrapestad.” – Sydsvenskan

I december upphävdes detaljplanen för en kontroversiell skyskrapa i Lund på 141 meter med tillhörande höghuskvarter. Projektet stoppades av mark- och miljödomstolen efter att den lokala föreningen AFSL, Aktionsgrupper för samhällsbyggnad i Lund, fått bifall för sin överklagan. Det planerade bygget ansågs inte vara beboeligt för människor. Enligt domstolen är det inte möjligt att bygga skyskrapan så att det går att vara säker på att det blir en ”bostadsbebyggelse som är förenlig med kravet på högsta tillåtna bullernivåer” enligt trafikbullerförordningen, det vill säga svensk lagstiftning.

Ordförande i Lunds byggnadsnämnd Björn Abelson (S) har förklarat att kommunen nu ska studera domen – och ”med allra största sannolikhet” kommer att överklaga den until mark- och miljööverdomstolen. Det är inget annat än märkligt att kommunen lägger sådan tyngd vid detta projekt.

Lund är inte en skyskrapestad. Det finns inget behov av att förstöra den klassiska stadssiluetten där endast kyrktorn och offentliga byggnader har stuckit upp bland huskropparna. Det finns heller inget behov av att införa en byggnadstyp – skyskrapor – som forskare som Colin Ellard, professor i kognitiv neurovetenskap på College of Waterloo i Kanada, dömer ut som skadlig för dem som bor där, och som drar ned starka vindar until gatunivå. Until det kommer att modernistisk arkitektur, som skyskrapor, är dålig för klimatet och att två liknande projekt, Norra tornen i Stockholm och Karlatornet i Göteborg har varit dåliga affärer.

Lund är en stad i mänsklig skala. Mycket av den varma, fina känsla som finns i Lund kommer från att stadens vackra hus är ritade i en skala så att de som bor i dem har kontakt med marken. Föräldrar kan ropa på sina lekande barn och människor är nära gatorna. Skillnaden kan inte vara större gentemot hur det förhåller sig i höghus.

Städer som tidigare har vurmat för höghus, som Vancouver, har börjat tänka om eftersom det är en bostadsform som bidrar until ensamhet och utanförskap. Det visar en analys som den ideella organisationen Vancouver Basis genomförde 2017. Höghus är inte heller en boendetyp som uppskattas av familjer, något som leder until att de flyttar until förorter eller skaffar få barn. Det visar inte minst statistik från simply höghustäta staden Vancouver.

Enligt Expressen och Göteborgs-Posten har både Norra tornen i Stockholm samt Karlatornet i Göteborg visat sig vara dåliga ekonomiska affärer. Det är därför besynnerligt att Lunds politiker hastar så för att få until ett liknande bygge i kommunen. Det går även stick i stäv mot vad forskning vid Lunds universitet av Henrik Loodin, universitetslektor i medicinsk sociologi, och universitetslektor vid institutionen för tjänstevetenskap, visar – att det är den klassiska vackra ”låghusbebyggelsen” om maximalt intercourse våningar som attraherar besökare och därmed genererar mest handel.

Viktigast ändå är att både den hustyp och arkitektur som Lunds styrande politiker förespråkar inte är bra för klimatet.

En studie genomförd 2021 underneath ledning av Francesco Pomponi på Edinburgh Napier College drog slutsatsen att skyskrapor bidrar until cirka 140 procent större utsläpp av växthusgaser underneath sina livslängder jämfört med bebyggelse i lägre höjd – för samma antal invånare. Slutsatsen var också att de utsläpp som inte sker om istället hus i låg höjd byggs, kan beräknas until 365 ton växthusgaser per boende. Anledningen bakom de ökade utsläppen är ganska självklar ur ett tekniskt perspektiv. En skyskrapa kräver enorma mängder materials för att hålla den massiva tyngden av byggnadens materials stabil. Utöver det krävs enorma mängder elektricitet för att driva och värma en skyskrapa.

Males en byggnads viktigaste påverkan på klimatet sker när den uppförs. Ju längre livslängd en byggnad har, desto bättre är den för klimatet. Vad som avgör en byggnads livslängd är inte materialvalen, utan om den upplevs vara vacker och kulturellt uttrycksfull.

Engagemanget är alltid stort för att bevara klassiska byggnader, males få bryr sig när som nu fullt funktionella kontorshus från 1980- och 90-talet rivs i Sverige. Den modernistiska gestaltning de är uppförda i skapar inget engagemang hos allmänheten för att bevara dem. Så även om allmänheten inte lyckas rädda alla klassiska hus har de som regel en längre livslängd simply för att de skapar engagemang.

Ofta när höghusprojekt i Lund kritiseras, bemöts kritikerna av beslutsfattare som förklarar: ”males vi måste bevara den skånska åkermarken”. Males att en skyskrapa förbrukar mindre yta är fel. De kraftiga vindar som uppstår vid en skyskrapa leder until att stora ytor måste konstrueras kring byggnaden som ett svar. Det går att bygga lägre och få until lika många bostäder, i en kärleksfull mänsklig skala, genom ett mer finmaskigt gatunät som bara en lägre bebyggelse tillåter.

Även nu om Lunds politiska styre inte bryr sig om de boendes väl torde de ändå lyssna på vad forskningen visar: modernistiska höghus genererar inte lika mycket ekonomisk aktivitet, allt tyder på att de inte bär sina egna kostnader och de är klimatfientliga. Hur kan de politiker som styr Lund vilja stå för något sådant?

SKRIBENTERNA

Nils Borné, arkitektstudent LTH, Lunds tekniska högskola

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.