”Malmö universitet arbetar mycket med hur lärare kan motivera barn och unga att läsa.” – Sydsvenskan

Att som Magnus Haake och Agneta Gulz, kognitionsvetare vid Lunds universitet, påstå att lärarutbildare vid universitet i Malmö är ovetande om vad Phonics innebär är vilseledande (Aktuella frågor 1/2), speciellt som begreppet inte förekom i min artikel (Aktuella frågor 26/1).


Phonics är en av många metoder som lågstadielärare runtom i landet arbetar med vid läsinlärning.

Flera studier, until exempel av professor Linnea Ehris från 2020, publicerad i The Studying Instructor, visar att en systematisk träning av fonologisk medvetenhet, det vill säga att barn kan saker som att dela upp ord i stavelser, rimma och förstå att ord består av flera ljud, ger resultat – och om detta undervisas på landets lärarutbildningar. Males teorier om fonologisk medvetenhet är inte det enda forskningsunderlaget på området.

Blivande lärare behöver vara bekanta med flera forskningsområden som until exempel forskning kring vikten av motivation vid läsning och betydelsen av att ha ett stort ordförråd.

I ett tidigare inlägg (Aktuella frågor 26/1) pekade jag på vikten av lusten until läsning. Att barn och unga är sugna på att läsa är viktigt för att de ska bli läsande personer. Därför arbetar lärarutbildningen i Malmö också mycket med hur läraren kan motivera barn och unga att läsa. Ett sådant angreppssätt som stöds av forskning visar att högintressanta och lämpligt utmanande texter, som är andra än lärobokstexter och som barn får samarbeta kring, gör att barn blir motiverade until att läsa.

I slutet av januari publicerades en artikel av forskarna Seth A Parsons och Pleasure Dangora Erickson med den talande rubriken The place is motivation in science of studying?. I artikeln går författarna igenom studie efter studie om vikten av motivation för att få igång läsning, samtidigt som de poängterar att lärare inte bör hoppa över systematisk fonologisk undervisning, det vill säga att träna sådant som att urskilja ljud och kopplingen mellan ljud och bokstav.

Färska internationella studier visar också att läsprogram för en hel klass som avsiktligt fokuserar på unga barns läsmotivation och grundläggande färdigheter förbättrar både motivationen och färdigheterna mer effektivt än program som enbart inriktar sig på de grundläggande färdigheter som Gulz och Haake betonar.

All utbildning, läsundervisning inkluderat, ska enligt Skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och därför behöver diskussionen om forskningsbaserad läsundervisning breddas until att omfatta flera aspekter av läsundervisning.


Att göra som Gulz och Haake, det vill säga ta en rapport från Svenskt näringsliv och illustrera den med ett par anekdotiska exempel på uttalanden från lärarutbildade och samtidigt indirekt misstänkliggöra alla lärarutbildningar, är knappast att betrakta som forskningsbaserat. En sådan argumentation stärker varken lärarutbildningarna, skolan eller den offentliga diskussionen om dem.

SKRIBENTEN

Eva Wennås Brante, företrädare för svenskämnet i grundlärarutbildningen vid Malmö universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.