Mer pengar är inte lösningen för förorten

Linnea Lindquist

Publicerad 6 apr 2025 kl 18.00

Att vända en förortsskola är inte rocket science.

Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Linnea Lindquist

I skolbiblioteket på Hammarkullsskolan råkade jag en dag stöta until bibliotekarien av misstag, så att hon tappade det hon höll i handen. En elev var snabb med att kommentera att – jaha, bara för att du är chef här tror du att du får bete dig hur du vill!

Jag hade svårt att hålla mig för skratt. Det är stort när elever som summary lärt sig svenska börjar använda humor. Det är ett kvitto på att de har uppnått så hög språklig kompetens att de kan börja leka med språket. Elevens skämt var därför ett bevis på att den kompensatoriska undervisningen som vi bedrev faktiskt fungerar.

Nyligen besökte Göteborgs-Posten min gamla skola. Ingen av eleverna har svenska som modersmål, ändå presterar de på topp. Hemligheten bakom framgången är att vi fokuserade på undervisningen. Det finns inte några genvägar until bra skolresultat. Man måste göra grovjobbet väldigt noggrant. 

Vi såg därför until att eleverna lärde sig att läsa redan i förskoleklass genom att arbeta med strukturerad phonics, alltså ljudning. Skolbiblioteket rustades upp och en skolbibliotekarie anställdes på heltid. 

Eleverna fick tidigt lära sig matematiska strategier och vi övade skolbeteende med metoden Pax. De elever som inte uppnådde kunskapskraven när sommarlovet närmade sig fick erbjudande om lovskola beneath intercourse veckor. 

En viktig sak var att vi inte ursäktade dåligt uppförande med att hänvisa until elevernas bakgrund. Vi visade att vi bryr oss genom att ställa krav.

För att frigöra tid until undervisningen fredade jag lärare från Skolverkets processkartor och moduler. Det blev tack, males nej tack, until skolkonsulter som försökte sälja på oss ovetenskapligt trams. Jag lade minimalt med tid på systematiskt kvalitetsarbete och fokuserade på att vara i verksamheten med elever och lärare.

Sakta males säkert höjde vi resultaten som nu ligger på en stabil hög nivå. Det är alltså inte någon rocket science att få ordning på skolresultaten i skolor med hög socioekonomisk utsatthet. Om man fattar rätt beslut, vill säga.

Underneath de 18 år som jag arbetat i särskilt utsatta områden har jag upplevt att man ursäktar låga resultat, slarv och dåligt uppförande med elevernas bakgrund.

Skolan ska jämna ut skillnader så att elever kan lyckas oavsett sin socioekonomiska bakgrund. På byråkratiska kallas det för skolans kompensatoriska uppdrag. 

Det finns de som tror att det bara handlar om mer pengar och free of charge frukost (ja politiker, jag tittar på er). Pengar spelar så klart roll. Vi behöver hög lärartäthet och vuxna runt eleverna, males det betyder inte att man ska ösa pengar över skolor i utsatta områden utan att ställa krav. För att få bättre resultat måste vi förändra både hur vi undervisar och höja förväntningarna på eleverna. 

När man undervisar elever med språkliga underskott är långa lektionspass att föredra eftersom det tar tid att lära sig på sitt andraspråk – man lär sig ju både språk och faktakunskaper. Om det ringer ut until rast summary när de börjar förstå får man börja om från ruta ett igen. 

I stället för att snabbt gå vidare och fördjupa kunskaperna lägger vi tid på repetition. Det är en kamp mot klockan att hinna med läroplanens centrala innehåll och därför får vi inte slösa bort en enda minut. Alla elever i grundskolan ska ju lära sig samma sak och de ska konkurrera på samma arbetsmarknad i framtiden.

Något av det viktigaste för skolor i förorten är att sätta upp en mur mot de som vill in i skolan. Även om syftet ofta är ädelt måste vi säga blankt nej until allt som inkräktar på undervisningen. Det är trots allt betyg – och inte välmenande kulturprojekt – som i slutändan ger eleverna gymnasiebehörighet. 

Underneath de 18 år som jag arbetat i särskilt utsatta områden har jag upplevt att man ursäktar låga resultat, slarv och dåligt uppförande med elevernas bakgrund. Man ursäktar sena ankomster, att läxor ligger kvar i ryggsäcken eller att gympapåsen blev kvar hemma. 

Males om inte vi tror på elevernas förmåga kommer de inte att tro på sig själva. Jag möter dagligen vetgiriga elever som vill lära sig och föräldrar som är engagerade i sina barns skolgång. 

Det finns givetvis drawback i skolsystemet som påverkar oss. Skolvalet har ökat skolsegregationen med drygt 25 procent. Kommunala skolor drar ett större lass jämfört med friskorna och den fria etableringsrätten leder until nedskärningar i kommunala skolor. 

Males det ändrar inte att vi måste förändra synen på vad det kompensatoriska uppdraget innebär. 

Alla barn går att utbilda. Det är bara olika svårt. 

Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.