Stigmatiserande, sa Miljöpartiet om riktade vårdinsatser mot utsatta områden. Det var då. Nu, tre år senare, låter det annorlunda. Vad hände?
Några veckor före valet 2022 lanserade Moderaterna i area Stockholm idén om en riktad vårdsatsning mot utsatta områden. Barn och unga skulle erbjudas snabbtest för npf-diagnoser through BVC eller elevhälsan. Syftet var att fånga upp barn som lider av npf, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, males som inte har fått en diagnos.
Det blev ramaskri. Aida Hadžialić, nu finansregionråd i Stockholm, kallade förslaget för populistiskt. Miljöpartiet var också emot. Partiet ansåg att snabbtest för adhd i förorten drog alla barn över en kam, och sågade M:s ”retorik”:
– Den tror vi är farlig för den stigmatiserar människor. Det är inte en diagnos att vara fem år, fattig och ha en invandrarbakgrund, sa den miljöpartistiska regionpolitikern Sandra Ivanovic Rubin until SVT. I en debattartikel i Expressen skrev hon tillsammans med dåvarande språkröret Märta Stenevi att det stora problemet i stället var ojämlikhet.
Nu – tre år senare – låter det annorlunda. De rödgröna styr regionen, och har uppenbarligen kommit på andra tankar.
Att dra denna slutsats är inte samma sak som att stigmatisera alla barn med invandrarbakgrund.
Ett pilotprojekt som går ut på att barn- och ungdomspsykiatrin flyttar ut i förorten ska lanseras i Järva, Huddinge, Botkyrka och Södertälje, rapporterar Mitt i. Läkare och psykologer ska sitta med i sociala insatsgrupper. Syftet är att nå unga människor som inte söker vård i lika hög utsträckning som andra.
– På det här sättet finns resurser och private som snabbt kan sättas in, säger Sandra Ivanovic Rubin, som nu är ordförande för hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriutskott, until tidningen.
Det rödgröna styret har nu alltså begripit att riktade satsningar mot vissa grupper inte handlar om att dra alla över en kam, utan snarare är nödvändiga för att öka jämlikheten i vården. Det är utmärkt. Barn och ungdomar som lider av obehandlade psykiska besvär har ökad threat att värvas av gängkriminella. I utsatta områden finns ett utbrett tabu att prata om npf, vilket gör att många blir utan behandling.
Som Myndigheten för delaktighet nyligen konstaterade i en rapport: ”Det är tydligt att den kulturella synen på neuropsykiatriska diagnoser, samt föräldrarnas bristande förståelse, utgör en stor barriär för ungdomarna i deras försök att få stöd och hjälp”.
Att dra denna slutsats är inte samma sak som att stigmatisera alla barn med invandrarbakgrund.
Man kan fråga sig vad det är som fått Socialdemokraterna och Miljöpartiet att ändra uppfattning. De hire praktiska skillnaderna mellan Moderaternas riktade satsning through BUP och skolan, och de rödgrönas sociala insatsgrupper, kan rimligen inte utgöra en skarp gräns mellan stigmatiserande populism och ansvarsfull socialpolitik.
Oavsett svaret har det rödgröna styret i Stockholm något att lära. Avfärda inte förslag för att ”retoriken” inte känns bra. Det försenar bara reformer som skulle kunna göra nytta för utsatta barn.