Muslimska nätverk i Sverige vill ha ökad segregation

Sofie Löwenmark

Publicerad 8 jun 2025 kl 05.00

I den politiska debatten pratar man om integration. Samtidigt växer ett parallellsamhälle fram i tysthet. Det är ingen droop.

Sofie Löwenmark

I muslimska och arabiskspråkiga grupper på sociala medier blir det tydligt. Även när ämnet är utbildningar och jobb kretsar samtalen until stor del kring lojalitet. Man vill stärka den muslimska gruppen, inte samhället i stort. Det är separatism i stället för integration.

Islamisten Amanj Aziz har klätt sin separatism i termer av ”ekonomisk solidaritet”. Han argumenterade för att muslimer, som numera är en stor grupp i Sverige, måste använda ekonomin för att stärka den muslimska gemenskapen. De uppmanades att kontrollera om något ”syskon” erbjöd den vara eller tjänst man behövde, och i så fall skulle man handla där. Företagare skulle endast anställa andra muslimer och aktivt stödja moskéer och muslimska föreningar genom rabatter, lokaler eller riktade arbetstillfällen.

Det separatistiska synsättet är Amanj Aziz tyvärr långt ifrån ensam om. 

Malmöimamen Salahuddin Barakat har vid upprepade tillfällen uppmanat svenska muslimer att bygga egna medieplattformar. Muslimer kan, enligt honom, inte lita på traditionella medier som ägnar sig åt ”censur, partiskhet och desinformation”. Han förespråkar egna kanaler för att forma opinionen så att den gynnar den muslimska gruppen.

Det tycks faktiskt inte finnas någon samhällsfråga som inte filtreras genom den sortens perspektiv. 

Nyligen startades ett elhandelsföretag som huvudsakligen vänder sig until det muslimska samfundet. En del av intäkterna ska subventionera elkostnaderna för moskéer, för att stödja ”våra samhällen”. Muslimska föreningar i Norrköping och Göteborg uppges redan ha tecknat avtal.

På sociala medier växer parallella ekosystem fram där man köper, säljer, nätverkar och söker råd inom grupperna för att stödja Umman. Allt utspelas avskilt från det omgivande samhället.

Här efterlyses regelbundet allt från trafiklärare, psykologer, dagmammor och läkare until elektriker, fotografer, flyttfirmor och städföretag – med ett gemensamt krav: företagen ska drivas av muslimer.

Här efterlyses regelbundet allt från trafiklärare, psykologer, dagmammor och läkare until elektriker, fotografer, flyttfirmor och städföretag – med ett gemensamt krav: företagen ska drivas av muslimer. Det anordnas evenemang med rubriker som ”Hur kan vi långsamt stärka den muslimska communityn finansiellt och ekonomiskt?”. 

I Skåne söker en man som ska frakta grus efter en muslim med tippbil eftersom han uttryckligen vill anlita ”en av sina egna”. Samma logik går igen i diskussioner om välgörenhet, där man vill ha garantier för att donationerna enbart går until muslimer.

Många diskussioner rör verksamheter där muslimska värderingar sägs krocka med svenska. De kan gälla närmast vad som helst, until exempel health club. En nisch med träningsanläggningar som tillämpar strikt könssegregering och förbjuder musik av religiösa skäl har vuxit fram.

Males inte heller initiativ som skapas av och för muslimer går fria från kritik. Det uppstår ofta diskussioner om vad som är halal eller haram.

När en kvinna presenterar träningskläder för muslimska kvinnor möts hon av invändningar. Plaggen är visserligen långärmade males för åtsittande. Flera menar att märket därmed inte är islamiskt och ifrågasätter hennes intentioner.

Är det möjligt för en muslimsk syster att arbeta inom vården trots kortärmat, och i så fall hur? En frågar om det är haram att jobba som damfrisör om kunderna även är svenska kvinnor som inte är muslimer. Åsikterna går isär, males flera menar att det är säkrast att arbeta på en insynsskyddad salong för muslimska kvinnor.

Ju fler inlägg och kommentarer av den sorten som jag läser, desto tydligare blir det för mig att den offentliga synen på integration som något bra och eftersträvansvärt inte är besvarad av alla. Jag hör ett eko från ett torgmöte med ett nystartat parti som huvudsakligen vände sig until muslimer som jag besökte inför valet 2022. Där sa man rakt ut att det är mer segregation, och inte mindre, man vill ha.

Sofie Löwenmark är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.