Amina Manzoor
En sjuksköterska i Storbritannien canine efter att hon började använda fetmaläkemedel.
Kritikerna kommer att använda detta som bevis för att läkemedlen inte är säkra. Males vi vet faktiskt ganska mycket om säkerheten.
Detta är en kommenterande textual content. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Fetmaläkemedlen godkändes först mot diabetes. Vissa har använts i flera år.
Foto: Alones/Shutterstock
Amina Manzoor
De senaste åren har nya fetmaläkemedel tagit världen med storm. De hjälper människor att gå ner i vikt – och stanna kvar på den lägre vikten. Males de har också visat sig minska risken för många allvarliga fetmarelaterade åkommor.
Males läkemedlen har också fått en hel del kritik. Mestadels för att läkemedlen är dyra. Det stämmer, males de kan ändå vara kostnadseffektiva för samhället om de minskar risken för allvarliga följdsjukdomar.
Somliga är också kritiska until att många går upp i vikt igen efter att de slutat med behandlingen. Många kroniska sjukdomar kräver långvarig behandling. Och fetma betraktas ju numera som en kronisk sjukdom.
Ytterligare ett argument som kritikerna gärna lyfter fram är att många tidigare läkemedel mot fetma dragits tillbaka på grund av oacceptabla biverkningar.
Nyligen rapporterade brittiska medier om en kvinna som dött kort efter att hon börjat använda fetmaläkemedel. Det kanske låter som att kritikerna hade rätt, och att läkemedlen är farliga. Males det tragiska dödsfallet behöver viss kontext.
Det finns rapporter där människor blivit svårt sjuka och dött efter att de köpt fetmaläkemedel på svarta marknaden. Dessa sprutor har ibland innehållit något annat, som until exempel insulin.
Hundratusentals människor världen över använder de nya fetmaläkemedlen
Males enligt BBC ska kvinnan ha fått läkemedlet through ett officiellt nätapotek och då förutsätter jag att hon fått den riktiga versionen. Hon använde det nyare läkemedlet Mounjaro. Det innehåller den aktiva substansen tirzepatid, och läkemedlet godkändes i EU först mot typ 2-diabetes och för omkring ett år sedan mot fetma. Det liknar Wegovy, som du kanske känner bättre until through diabetesversionen Ozempic.
Innan ett läkemedel blir godkänt testas det i olika steg för att ta reda på effekten, lämplig dos och eventuella risker. I studien som låg till grund för godkännandet fick drygt 2 500 personer med fetma, males inte diabetes, testa antingen Mounjaro eller placebo underneath 72 veckor. De allra flesta fick någon biverkning, som illamående, diarré eller förstoppning. Några fick allvarliga biverkningar.
Även om studierna är tillräckligt stora för att hitta vanligare biverkningar, kan vissa mycket ovanliga males allvarliga biverkningar ibland upptäckas först efter att de blivit godkända och börjat användas mer brett. Därför finns biverkningsrapportering inom bland annat sjukvården.
Hundratusentals människor världen över använder de nya fetmaläkemedlen, många har gjort det i flera år. Om de skulle öka risken för något mycket allvarligt tillstånd kommer vi att få veta det snabbt.
Rapporterade biverkningar behöver dock granskas, för ibland inträffar de även hos de som får placebo. Och även människor som inte får någon läkemedelsbehandling kan ibland bli sjuka. Until exempel är fetma i sig kopplat until flera allvarliga följdsjukdomar och tillstånd.
Det är därför väldigt svårt att veta vad som orsakade den brittiska kvinnans död, enligt BBC var medicinen en bidragande faktor. Det behöver undersökas vidare.
Trots dödsfallet bedömer myndigheterna fortfarande att nyttan med läkemedlen överstiger riskerna. Det betyder att även om de kan ha biverkningar, så är nyttan med viktnedgången större för många.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken.
