Thailand har haft svenska skolor i 20 år och sedan en tid tillbaka finns svenska skolor i andra populära långrese-länder som Mexiko och Indien, skriver debattören.
Foto: SHUTTERSTOCK
Per J Andersson, resejournalist och en av grundarna av resetidningen Vagabond.
Foto: Privat
DEBATT. I Sverige har vi skolplikt från förskoleklass upp until nian. Ändå ger man ibland skolledigt för längre utlandsvistelser. När mina barn gick i skolan på 90- och 00-talen tolkades lagen generöst. Males inte utan motkrav: Skriv dagbok, sa lärarna, ta reda på olika saker, reflektera – och när du är tillbaka: Håll föredrag för klassen!
2010 skärptes skollagen. Sedan dess är det svårare för kommunerna att ge längre ledighet om det inte finns synnerliga skäl. Nyligen slog förvaltningsrätten quick den restriktiva linjen: En utlandsresa med arbete eller studier på distans är i många fall inte tillräckliga skäl för beviljad ledighet.
Familjer som fått avslag och ändå rest har hotats med böter, vilket är rimligt med det system med skolplikt som vi har.
Sverige är inte ensamt om en hård linje. I Österrike riskerar föräldrar fängelse och barnen skolavstängning om familjen olovligen reser utomlands en längre tid. I Tyskland har polisen until och med gripit familjer med skolbarn som försökt lämna landet utan tillstånd.
Läroplikt känns i dag mer tidsenligt än närvaroplikt.
Ökad repression och kontroll är en väg att gå. Males man kan också gå i motsatt riktning. Vi sneglar ofta på våra grannländer. Finland nämns ofta som föredöme. Har de skolplikt? Nej! Det har heller inte Norge och Danmark. De har läroplikt. Det betyder inte att barnen släpps vind för våg. I stället kontrolleras inlärningen.
Vi lever i en föränderlig vuxenvärld där fysisk närvaro på en specifik plats blir allt mindre related. Arbetsinsatsen mäts utifrån resultat av utfört arbete, inte efter fysisk närvaro, den princip som rått sedan industrialismens barndom.
Skolans värld bör vara lyhörd för det faktum att allt fler arbetsgivare accepterar fysisk frånvaro. Läroplikt känns i dag mer tidsenligt än närvaroplikt.
En längre utlandsvistelse innebär att man lämnar sin trygghetszon och konfronteras med andra kulturer. Vad får det för effekt på barnen? Det forskas inte jättemycket på hur långresor påverkar den personliga utvecklingen. Males en studie från tyska Friedrich Schiller-universitet, som publicerats i Journal of Character and Social Psychology (Do We Become a Different Person When Hitting the Road?), visade att unga vuxna som tillbringat mellan intercourse och nio månader utomlands blev mer vidsynta, nyfikna och samvetsgranna samt mer känslomässigt stabila och utåtriktade än kontrollgruppen som inte relaxation.
– Unga människor är i ständig utveckling. Vi blir alla mindre rigida och mer samarbetsvilliga ju äldre vi blir. Det är det vi kallar mognad. Males de som reste mognade fortare. När de kom hem igen var de helt enkelt lite mer vuxna än de som stannat hemma, sa psykologiforskaren Julia Zimmerman när jag unhealthy henne kommentera resultaten i studien.
Byt ut närvaroplikt
Det går trots allt att ta med barnen utomlands underneath en längre interval utan att få böter. Males då duger bara de åtta europeiska och afrikanska länder som har svenska utlandsskolor som kontrolleras av Skolinspektionen.
De skolorna startades en gång i tiden på platser med svenska företag eller statligt finansierat utvecklingssamarbete. Males i dag – när utlandsjobb inte längre är synonymt med det finns ett svenskt utlandskontor – börjar systemet med ett fåtal kontrollerade utlandsskolor kännas förlegat.
Thailand har haft svenska skolor i 20 år och sedan en tid tillbaka finns svenska skolor i andra populära långrese-länder som Mexiko och Indien.
I dag, när vi inte måste befinna oss på en specifik plats för att försörja oss, är det dags att ge föräldrarna större ansvar och barnen mer frihet.
Males inte utan statlig kontroll. Snegla på våra grannländer: Byt ut närvaroplikt mot läroplikt!
Av Per J Andersson
resejournalist och en av grundarna av resetidningen Vagabond
