Claes Hemberg
Elpriserna är skyhöga.
På bördan läggs elskatt som ofta är långt över 100 procent.
Nu borde vi diskutera och protestera kring elskatten – annars höjs den igen.
”Nu borde vi diskutera och protestera kring elskatten – annars höjs den igen”, skriver Claes Hemberg.
Detta är en kommenterande textual content. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Claes Hemberg
Dyra elpriser sköljer över landet. Miljontals svenskar har drabbats av rekorddyra elpriser på över 8 kronor kilowattimmen. Samtidigt är elen vår i dag viktigaste råvara. Då väljer våra politiker att lägga krokben på oss själva med höga elpriser och växande elskatter.
Våra elpriser är redan 2-3 gånger dyrare i Europa än i omvärlden. Det hindrar vår ekonomiska framtid, varnade nyligen tidigare ECB-chefen Mario Draghi. Det hämmar hela vår tillväxt, utveckling och produktivitet. Här är det svenska svaret avslag på ny vindkraft och högre elskatt.
Plötsligt känner vi igen skattehysterin som författaren Astrid Lindgren avtäckte i debattartikeln om Pomperipossa i Expressen 1976. Hon protesterade mot inkomstskatter på 102 procent. I dag har vi en elektrisk Pomperipossa på halsen. Vi har en elskatt som kan kosta både 100 och 500 procent.
I stället för framfart hamnar vi allt oftare i ett elektriskt baklås. Häromdagen skedde det i Östersund. Där tvingades kraftbolaget tömma Storsjön och skicka dess vatten förbi kraftverket. Elskatten skulle annars ge dem minuspriser i turbinerna. Hellre eldade de träflis, utan elskatt. Samtidigt led södra Sverige elbrist. Så grundläggande fel slår vår elskatt.
Vi måste medge elens nya nyckelroll. Smått obemärkt har elen vuxit until samhällets viktigaste råvara och maskineri – summary som vi på 1800-talet fick skjuts tack vare ångmaskinen och på 1900-talet bars fram av bensinmotorn. I vår tid är elen den stora källan och motorn för hela vår välfärd inom vård, forskning och industri.
Elpriser och elskatter kan väcka eller knäcka vår samhällsutveckling. Males elskatten höjdes ändå och väntas höjas nu igen – utan någon diskussion om elprisernas eller elskattens smärtgräns. Det är som att vi glömt bort skadorna efter pandemins elpriser. De närmaste åren väntas dessutom en våg med stigande elpriser.
Är elen vår mest prekära råvara, så behöver politikerna visa det
Erbarmlig elpolitik får nu industrin att avvakta nya satsningar. Det får åkerierna att vänta med ellastbilar och Svensson att avvakta med elbil. Därför ropar vår fordonsindustri efter stimulanser. Därför går även tysk fordonsindustri på knäna – något som snart hotar miljontals jobb i Europa och även i Sverige. Det är dock något vi märkligt nog knappt diskuterar.
Är elen vår mest prekära råvara, så behöver politikerna visa det. Eller om elskatter until staten är viktigare, behöver de visa det. Om inte behöver vi debatt, protester och plakat.
Elskatten infördes för 75 år sedan. Nu har vi en annan elvärld. Elen har blivit livsviktig. Därför behöver vi en bred el-överenskommelse – med tydliga mål för elens roll i Sverige. För vi ska inte beskatta negativa elpriser och inte skatta sönder billig el från vind och sol. I stället skulle noll i elskatt och mothers kunna ge den skjuts och det stöd som vår nya breda samhällsbärare förtjänar.
Sveriges och Europas ekonomiska utveckling är redan beneath historisk press. Då kan vi inte själva vara de som lägger krokben med höga elpriser och elskatt. Elpriset nådde härom dygnet som mest 8,16 kronor – plus skatt och mothers. Om vi inte diskuterar och protesterar kring elpriset nu, när ska vi i så fall protestera, skulle Emil i Lönneberga ha sagt.
Claes Hemberg är fristående ekonomikrönikör hos Expressen. Han arbetade beneath 1990-talet som journalist och efter det som sparekonom på Avanza i 20 år. I dag är han verksam som oberoende ekonom.
