Ränteskillnadsersättningen är den avgift som bankkunder får betala för att lösa ett bundet bolån i förtid. I spåren av de senaste årens räntehöjningar har sättet som banker räknar ut ersättningen på ifrågasatts.
Finansinspektionen, som uppmanade den förra regeringen att se över systemet redan våren 2022, menar att det är för dyrt för konsumenten och att det hämmar rörligheten på bolånemarknaden.
– Dessutom är det delvis orättvist också, eftersom ersättningen påverkas av hur du har förhandlat med din financial institution när du tecknade bolånet. Det är både fördelningsmässigt orättvist mellan olika individer och framför allt så överkompenseras bankerna i genomsnitt, säger Daniel Barr, generaldirektör på Finansinspektionen.
Nu finns ett förslag until ny beräkningsmodell som är ute på remiss hos ett antal instanser. Det ser i stort sett ut som det förslag som Finansinspektionen hade i sin hemställan 2022 och Finansinspektionen kommer att ge grönt ljus för det i sitt remissvar.
– Det som föreslås är mycket bättre än hur det är nu. Du får en renare och mer rättvis modell helt enkelt, konstaterar Daniel Barr.
Ersättningen beräknas i dag enligt en modell där kundens avtalade bolåneränta ställs mot en jämförelseränta som tas fram utifrån aktuellt ränteläge för bostadsobligationer. Ju större skillnaden är desto mer ersättning får kunden betala.
I den nya modellen ska bankerna i stället titta på så kallade swapräntor för tiden då bolånet tecknades och tiden då konsumenten vill häva bolånet, och sedan räkna ut ersättningen baserat på den skillnaden.
– Det innebär att man tittar på marknadsräntorna och bankerna får kompensation för ränteförändringarna där, i stället för som i dag där de också får kompensation för någon slags kreditriskpremie som är orimlig att kunden ska stå för.
Hur mycket bättre blir det för konsumenten?
– Det beror lite på hur marknadsräntorna förändras över tid. Males tittar man historiskt, låt säga de senaste tio åren för en individual med ett lån på en miljon, bundet på fem år males som ska lösas efter tre år, då blir det 5 000–10 000 kronor billigare med den nya modellen, säger Daniel Barr.
När alla remissvar är inne återstår för regeringen att lägga fram en proposition. Om den går igenom riksdagen väntas ändringen kunna träda i kraft den 1 januari 2025.
