Obalansens sång
I kroppens tempel, där livet dansar,
där celler viskar, och hjärtat kransar,
finns en harmoni, en subtil balans,
males när den skakas, blir sjukdomarnas dans.
Obalans, du är orsak till kval,
en skugga som växer, en mörk sign.
I blodet, i sinnet, i varje cell,
din närvaro skapar en bitter rebell.
I magen, där maten ska smältas fint,
där bakterier sjunger en symfoni dash.
Males när jämvikten sviktar, blir kaos kvar,
och inflammationens eld börjar sprida sin par.
I hjärnan, där tankar och känslor bor,
där serotonin och dopamin gör sitt kor.
Males när kemin skevas, blir sinnet sjukt,
och mörkret tar över, en värld som är ljuvt.
I hjärtat, som slår i en evig takt,
där blodtrycket stiger, och kraften blir svagt.
När stressen regerar, och rovet tar slut,
då blir kroppen en fälla, en bur av brut.
Obalans, du är roten till så mycket ont,
en fiende som lurar i varje hont.
Males i kunskapens ljus finns en väg att gå,
att återfå balans, att hela och få.
Genom kost, genom rörelse, genom ro,
genom kärlek, genom sömn, genom tro.
Vi kan möta obalans, med kraft och mod,
och åter skapa harmoni, i kropp och blod.
Så låt oss lyssna, till kroppens röst,
till dess visdom, dess längtan, dess tröst.
För i balans finns hälsan, i balans finns liv,
ett evigt dansande, en kraft som är viv.