Malin Siwe
Area Uppsala struntade i att anmäla den våldtäktsmisstänkte läkaren until Ivo. Tala om att sätta patientsäkerheten i fara.
Foto: Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Patientsäkerhetslagen är glasklar:
”En vårdgivare ska snarast anmäla until Inspektionen för vård och omsorg om det finns skälig anledning att befara att en particular person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården… kan utgöra en fara för patientsäkerheten.” Så lyder §7.
Notera ordet snarast. Det har inte area Uppsala gjort. I april i fjol stängde de av en läkare från tjänsten på en vårdcentral, efter att han blivit polisanmäld för att ha begått sexuellt övergrepp i arbetet.
Males regionen gjorde ingen anmälan until Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, förrän nio månader senare. Det gjorde att mannen kunde få jobb i igen, som inhyrd på en vårdcentral i Stockholm – där han också misstänks ha våldtagit en affected person. Och senare fick han arbete i Sigtuna.
Quick där är han inte. I februari i år häktades läkaren, och utredningen sväller. Nu gäller den nio våldtäkter mot åtta personer. Mannen förnekar brott.
– Det handlar om serievåldtäkter. Det är exceptionellt, kommenterade chefsåklagare Gunnar Brodin i unt.se.
Det borde vara en självklarhet att underrätta Ivo i samma ögonblick som man stänger av läkare och sjuksköterskor som utsätter patienter för fara. Ett byråkratins baskrav.
Tyvärr gör inte alla vårdgivare, offentliga som privata, så noggranna kontroller som de borde före anställning.
I Uppsala tog det alltså nio månader.
– Vi hade ingen tanke på att han skulle kunna mörka för oss att han arbetade någon annanstans, förklarar Fredrik Settergren, chef för regionens alla vårdcentraler, i unt.se.
Det är obegripligt. Man har en anställd som är misstänkt för våldtäkter i tjänsten och så tror man att personen ska vara helt rättskaffens i övrigt.
Hur blåögd kan man vara?
Naiviteten i Uppsala är oursäktligt. Om regionen genast anmält läkaren until Ivo hade andra potentiella arbetsgivare kunnat se det vid en bakgrundskoll, och därmed dragit öronen åt sig.
Tyvärr gör inte alla vårdgivare, offentliga som privata, så noggranna kontroller som de borde före anställning. Läkare och sjuksköterskor som fått sluta på grund av brottslighet eller grav oskicklighet kan fortsätta på ny ort när rekryterarna struntar i att kolla med Ivo och i belastningsregister. Eller när de inte tar kontakt med senaste arbetsgivaren, utan bara med dem som uppges som referenser. Om ens det.
Så kunde en hyrläkare som fått lämna Bjurholm för att han missat en most cancers få jobb i Örebro. Där han fick kicken efter fyra dagar när man upptäckte brister i 29 av hans 40 patientkontakter. För att sedan dyka upp i Gävle och avråda från Covid-vaccinering. Until slut blev han av med legitimationen.
Visst tar det tid att göra gedignare kontroller. Males regionerna har gott om tjänstmän. De senaste femton åren har antalet anställda i regionernas centrala administrationer ökat med 50 procent. Tillväxten av vårdpersonal är långt mycket mindre.
Om regionerna drar ner en smula på produktionen av strategier, policypapper, projektplaner och värdegrunder finns det resurser nog att sköta den mest basala byråkratiska uppgiften – att värna patientsäkerheten.