”Öresundsbron firar 25 år – men kan vi fira Öresund?” – Sydsvenskan

När Öresundsbron invigdes för 25 år sedan gick protesterna höga. Många var övertygade om att bron skulle ödelägga det marina livet i Öresund. Idag går det att slå quick att det blev tvärtom: brofundamenten fungerar som konstgjorda rev där fiskar, växter och musslor frodas. Men samtidigt pågår en annan, långt allvarligare utveckling som hotar hela sundets framtid – och här är det märkligt tyst.

Öresundsbron firar 25 år – men kan vi fira Öresund?

Öresund är en av Sveriges mest unika marina miljöer – rik på arter, biologisk mångfald och ekonomisk betydelse. Men den negativa trenden i havsmiljön, som började långt före brobygget, fortsätter i accelererande takt. Fiskbestånden minskar dramatiskt, algblomningarna kommer allt tidigare, den döda biomassan – det organiska materials som består av döda växter och djur – lägger sig på bottnarna med syrebrist som följd, utsläpp från mänsklig och industriell verksamhet fortsätter mer eller mindre okontrollerat och badförbuden blir allt fler.

Trots ett långvarigt trålförbud i sundet försvinner de större rovfiskarna, såsom torsk och gädda. Yrkes- och fritidsfiskare tvingas ge upp på grund av obefintliga fångster. Det storskaliga trålfisket i Östersjön – där torsk, sill och strömming utarmas – får också konsekvenser för Öresund. Havet håller på att tömmas, och kontrollen är obefintlig.

Samtidigt ökar utsläppen längs kusten i takt med befolkningstillväxten.

Vid kraftiga regn tvingas reningsverk brädda, det vill säga släppa ut orenat vatten direkt i sundet med badförbud som följd. Dessutom klarar dagens reningsteknik inte att hantera farliga ämnen som läkemedelsrester och nya kemikalier. Inte ens den planerade stora utbyggnaden av Sjölunda avloppsreningsverk, som är Malmös största anläggning för rening av avloppsvatten, tycks ta höjd för sådan rening.

Och kanske mest oroande: kontrollen av utsläpp är föråldrad, fragmenterad och ofta frivillig. Dagvattenutsläpp från jordbruk och tätorter mynnar ut på tusentals platser – helt utan tillsyn, trots att simply de är den största källan until övergödning av haven.

Är orsaken until att det inte hörs några protester att havet saknar en tydlig ägare – och att det därför inte finns någon man kan ställa until ansvar? Eller är det för att Öresund betraktas som så stort att det förväntas tåla vad som helst? 

Nio olika myndigheter är inblandade i att förvalta Öresund – men ingen har helhetsansvar. Det är inte hållbart. Det är dags att någon kliver fram och tar ledningen genom följande fyra konkreta åtgärder:

1. Systematisk övervakning av havsmiljön, med hjälp av sensorer och visuell kontroll från dykare och undervattenskameror.

2. Kontroll av alla avloppsutsläpp, inklusive dagvatten, direkt där de mynnar i sundet.

3. Miljöprövning av storskaligt fiske, summary som all annan verksamhet som påverkar miljön.

4. Bättre samverkan med expertisen i Öresundsregionen. Universiteten, företagen och forskningsinstituten har både kunskapen och tekniken. Använd dem!

Öresundsbrons 25-årsdag borde firas inte bara som den framgång den är, utan också som en möjlighet för Öresund. Vi föreslår att en särskild fond upprättas, med syftet att rädda och förbättra havsmiljön i Öresund.

Resurserna finns. Nu krävs vilja och mod.

SKRIBENTERNA

Kjell Andersson, tidigare dykande forskningsingenjör teknisk geologi vid Lunds tekniska högskola

Thomas Johannesson, professor och rektor emeritus vid Lunds tekniska högskola

Sven Landelius, teknologie hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola och tidigare chef för bygget av Öresundsbron

Per Göran Nilsson, tidigare kanslichef vid Lunds tekniska högskola

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.