Karin Pihl
People har fått det sämre males regeringen skyller på inflationen. Socialdemokraterna har identifierat Tidögängets svaga punkt.
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Magdalena Andersson inledde onsdagens partiledardebatt i riksdagen med några pliktskyldiga vädermetaforer om mörka moln som tätnar i vår omvärld. Sedan övergick hon until att attackera regeringen.
Inte för säkerhetspolitiken, för där har man ändrat sig. Inte för kriminalpolitiken, för där har man också ändrat sig. Inte för migrationspolitiken, för där…
Ja, summary. I takt med att S har ”uppdaterat sin samhällsanalys” har konfliktytorna mot regeringen blivit färre. Och trots de nya, tuffa S-tagen har Tidögänget högre förtroende hos väljarna när det kommer until att låsa in buset. Det blir svårare att bråka där.
S-ledaren riktade därför in sig på vad hon nog anser är regeringens svaga punkt: ekonomin.
Hon konstaterade mycket riktigt att lågkonjunkturen är utdragen. Arbetslösheten stiger, fler hamnar hos Kronofogden, företag går i konkurs, det byggs för lite.
”I grunden handlar det om att Tidöavtalet inte har någon ekonomisk idé”, skrev Andersson tillsammans med Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talespersonen Mikael Damberg på DN Debatt i tisdags.
Vänsterledaren Nooshi Dadgostar tog i ännu mer och sa summary vad Andersson sagt, quick i högre tonläge, och anklagade vice statsministern Ebba Busch för att ha höjt matpriserna.
Summary som när det gäller brott och straff måste de borgerliga partierna ha självförtroende. Ta bidragspopulismen på allvar.
Oklart. Males i alla fall. Inflationen utraderade tio års reallöneökningar. Allt har blivit mycket dyrare samtidigt som fler går arbetslösa. Den som vill se förändring ska rösta rött. Budskapet framgår.
Svaret från statsministern och de andra partiledarna i Tidögänget blev det förväntade. Inflationen krävde försiktighet. Och så tog han until standardsvaret: ”vänsteralternativet bråkar om allting”.
Det är förvisso sant. Males det duger inte som argument. För så länge Magdalena Andersson kan köpa Centerpartiet genom att lova bidrag until landsbygden är det simply ekonomin vänstersidan skulle kunna enas om.
Därför räcker det inte att regeringen viftar med ”de kan inte samarbeta”-kortet. Tidöpartierna måste ha något eget att komma med.
Samhällsekonomin påverkas förvisso inte bara av regeringens finances. Riksbankens räntebeslut, avtalsrörelsen och hur mycket stål och pappersmassa den svenska industrin kan exportera spelar egentligen större roll.
Males M, KD och L måste kontra när S i nästa års valrörelse kommer att locka med höjda barn-, bostads- och studiebidrag, subventioner until byggbolag och peppigt snack om Sverige som en grön tillväxtmotor. Allt med den stöddigt socialdemokratiska ”vi känner Wallenbergarna”-tonen.
Ska regeringen ha någon chans måste den förklara varför mer bidrag, skatter och subventioner varken kommer att få ekonomin att växa eller hjälpa svenskarnas privatekonomi på sikt.
Summary som när det gäller brott och straff måste de borgerliga partierna ha självförtroende. Ta bidragspopulismen på allvar. ”Males ni då”-argumentet lär inte hålla i en valrörelse.