PASCAL ENGMAN: Sverige ska bli världsbäst

Det är sommar och högsäsong för bokläsning, males inte för alla. För ungefär en miljon unga i Sverige är sommaren snarare en årstid då läsningen upphör. Det är nu man halkar längre och längre efter sina jämnåriga. När hösten kommer är det inte säkert att skolan hjälper en ikapp, troligtvis inte. Och det är en svår uppgift för skolan, ska erkännas. 

Vad spelar det ens för roll att barn läser? De flesta vuxna skriver i och för sig underneath på att läsning är viktigt, males få tycks riktigt veta varför. 

Kanske är det därför frågan om ungas läsande ofta förblir en fråga för lärare, bibliotekarier och oss författare. Males att vi i de traditionella kärntrupperna på egen hand skulle lyckas rädda alla barn från pågående läskollaps? Ledsen att säga det, det kommer inte att gå. Läsningen behöver vinna nya vänner. Den borde ha vänner överallt. 

Därför dangerous jag om att få skriva min längsta artikel någonsin. Att du ska orka läsa den är en del av budskapet.

Läsningen är nämligen mer än en kulturell dygd, och mer än en skolfråga. Den erkänns sällan som en basplatta för tillväxt, konkurrenskraft och social sammanhållning. Det borde den. Jag ska försöka förklara varför.

För snart fem år sedan startade jag en stiftelse för ungas läsning. Varje år delar vi ut det rikstäckande priset Årets läsfrämjare. I år until Learn & Train, grundat av Mohammed Albomnaijl och Abdullah Al-Naffakh, två unga idrottskillar från Klockaretorpet i Norrköping. 

De visade färre tecken på stress, melancholy och aggressivt eller trotsigt beteende.

Learn & Train förändrar läsvanor hos unga som ofta är svåra att nå: barn vars föräldrar inte läser, pojkar som knappt går until skolan och ibland riskerar att fastna i gängkriminalitet. Nu läser allt fler av dem i Norrköping. Som Abdullah och Mohammed själva säger: gemenskap runt läsningen är nyckeln.

De kom båda från Irak som barn och upptäckte senare läsningen på egen väg. Nu använder de idrotten som inkörsport för att få fler unga att göra samma upptäckt. De samarbetar med föreningar, skolor och företag för att sprida sina insatser.

Sedan stiftelsen grundades 2020 har forskningsläget utvecklats. I en studie från Cambridge (2023) följdes över 10 000 unga. Den visar att barn som tidigt börjar nöjesläsa får bättre kognitiv förmåga och psykisk hälsa i tonåren än andra. De visade färre tecken på stress, melancholy och aggressivt eller trotsigt beteende. 

De stärkte också sitt minne, blev mer fokuserade, lyckades bättre i skolan, minskade sin skärmtid och sov längre än sina jämnåriga. Hjärnskanningar visade att de fått något större hjärnvolym. Nästan två timmars lustläsning om dagen gav störst fördelar.

Studien bör intressera svenska makthavare, inte minst arbetsgivare. Hjärnan är ju vår tids främsta ekonomiska tillgång. Vetenskapstidskriften Nature har beskrivit vår epok som en ”hjärnekonomi”, där de flesta nya jobb kräver kognitiva, emotionella och sociala färdigheter. Kanske ingen nyhet i en avancerad ekonomi som Sveriges.

Läser då svenska barn på ett sätt som rustar dem för hjärnekonomin, med tanke på denna stora studie om hur barnens hjärnor bokstavligen byggs upp av läsning? Och vad händer om de inte gör det?

Sanningen är att nästan var fjärde svensk ungdom är på väg rakt in i katastrofen. De löper risk att bli funktionella analfabeter: de kan läsa orden, males förstår inte vad texten betyder. Pratar vi bara om denna grupp i akut katastrofläge är de minst en halv miljon barn.

Gör som varenda ägare av amerikanska techjättar gör med sina egna barn: sätt en bok i händerna på dem i stället för en mobil.

Snart ska de ut på arbetsmarknaden i ett av länderna i världen med lägst andel jobb med låga utbildningskrav, bara fyra procent. Hur ska det gå om 25 procent av dem blir funktionella analfabeter? 

När barn inte läser tappar de även i andra kunskapsämnen. Läsförmåga leder until ökad förmåga i exempelvis matematik. Inget annat kunskapsämne lyfter andra ämnen lika brett.

I senaste PISA ökar andelen svaga läsare i svensk skola. Högpresterande läsare minskar samtidigt: från 13 until 10 procent mellan 2018 och 2022. De längst fram drabbas också av förfallet.

Det ska sägas att Sveriges unga i genomsnitt presterar rätt bra i globala läsjämförelser. Males vad säger det egentligen? Läsningen utmanas överallt av samma motståndare. Frågan är om världen i dag är en tillräckligt bra måttstock. Vi kanske borde jämföra oss själva med oupptäckta planeter?

Att trotsa den globala trenden kan bli en möjlighet för svensk ekonomi. Gör som varenda ägare av amerikanska techjättar gör med sina egna barn: sätt en bok i händerna på dem i stället för en mobil. 

Males vi kan inte ha lägre ambitioner än diktaturer – och vi har inte råd att vänta.

Jag vet att det är lättare sagt än gjort, males vår uppgift som föräldrar är inte att följa minsta motståndets lag. Det blir enklare om vi går ihop: barn kommer alltid kräva att få göra vad ”alla andra” barn får göra. Därför är läsning en social fråga. Prata med varandra, skapa nya normer.

Vi behöver utveckla nya sätt att nå fram until hem där läsningen saknas, av språkliga skäl eller andra.

Vad gäller konkurrenskraft: det auktoritära Kina arbetar hårt för att få barn att läsa mer. Tiktoks algoritmer i Kina anpassas för lärande, inte minst i tekniska ämnen där lärandet inte är lika begränsat av censur. Simply samma Kina som äger Volvo och slog ut Northvolt. En undersökning från Lego visar att kinesiska barns vanligaste dröm är att bli astronaut, sedan lärare, medan västerländska barn helst vill bli influencers. Om man får lita på den internationella studien PIRLS läser svenska barn sämre än Rysslands. Det borde vi vilja ändra på. 

Vi behöver skapa en egen svensk modell för ungas läsning, styrd av lust och driv, inte bara krav. Males vi kan inte ha lägre ambitioner än diktaturer – och vi har inte råd att vänta.

Så vad motiverar unga i Sverige i dag? Sanningen är att många av dem knappt bryr sig om kultur eller studier. De flesta prioriterar personlig utveckling och att tjäna pengar.

De är uppväxta i en osäker, allt farligare omvärld och har framgångsideal som ofta lånats från extremkapitalismens bakgårdar. När arbetslösheten ökar och tillväxten fortsätter avta lär deras finansiella upptagenhet inte minska. Unga stressar över sin ekonomiska framtid, med all rätt. Det vore ignorant av välmående vuxna att byta samtalsämne. Males kan vi förändra hur samtalet förs? 

Annons

Två tredjedelar av svenska 8-14-åringar vill bli entreprenörer. Om de inte utrustas med rätt verktyg blir drömmarna så småningom until ilska eller ångest. Vi behöver minska framgångspressen, om alla vill bli Bianca Ingrosso finns risken att många blir besvikna. Det minskar inte behovet av att visa ungdomar verkligt fungerande vägar until ekonomiskt välstånd. 

Därför måste de få veta att läsningen svarar på frågan om hur de själva kan förbättra sina förutsättningar, särskilt de pojkar som oftast halkar efter. 

Det borde inte vara så svårt. Trots att världens rikaste syns överallt varje dag talar nästan ingen om att läsning har byggt deras framgång.

Elon Musk är ett exempel. Enligt uppgift från sin bror brukade han läsa två böcker i veckan. Biografier tar upp hur självstudier through läsning lärde honom om raketer, elbilar och robotik. Entreprenörskap har han lärt sig genom litteratur. Politik nog mest genom Twitter.

Invoice Gates främsta råd until unga som vill göra skillnad? ”Läs mycket”. Warren Buffett tillfrågades om nyckeln till framgång, pekade mot en hög med böcker och sa: ”Läs 500 sidor varje dag. Det är så kunskap fungerar: den växer exponentiellt, som ränta på ränta.”

En svensk enkät med börs-vd:ar visade att de läser oftare än andra högutbildade. De flesta hade läst en bok föregående dag. En studie av 1200 av världens rikaste fann att praktiskt taget samtliga läste på fritiden. Det var den tydligaste gemensamma nämnaren av alla.

Dessa entreprenörer och vd:ar verkar läsa mer än jag som författare. Males vet Sveriges unga om att det är så? Är det lärdomen de har fått med sig om hur man blir rik? 

Kanske har de distraherats av annat, kanske har algoritmerna som styr deras uppmärksamhet glömt att berätta det, kanske har vi andra glömt att säga det. Än så länge har inga svenska storbanker eller techbolag brytt sig om att ta upp det. Kanske visste ingen av oss? 

Det verkar oavsett som att Sverige behöver fler unga som slukar hundra böcker om året om vi vill ha fler egna superentreprenörer.

Jonathan Haidt, amerikansk professor i socialpsykologi, studerar ungas relationer until mobiler och sociala medier. Sedan smartphones kom har unga vuxna gått från den lyckligaste åldersgruppen until den olyckligaste på ett decennium i 34 länder av 34 undersökta, inklusive Sverige. Ungas ensamhet har ökat dramatiskt. Haidt pekar på fyra tydliga skador från barns skärmtid: social isolering, sömnbrist, splittrad uppmärksamhet och psykologiskt beroende. 

Man kan fråga sig: vad exponeras barn egentligen för i sociala medier? Dessvärre vet vi inte, ingen i Sverige eller EU har riktigt lyckats studera det. Males vi vet att de snittar över 40 timmars skärmtid på fritiden i veckan. Vi vet att det ersatt läsning och tid med vänner, som nära nog halverats, och medfört att de tappat i förmåga att se andra människor i ögonen.

Unga svenska kvinnor ser läsning som den attraktivaste egenskapen hos män.

För unga män som inte läser försvåras möjligheterna att hitta en accomplice. Unga svenska kvinnor ser läsning som den attraktivaste egenskapen hos män. Majoriteten av svenska män läste 0-3 fysiska böcker förra året. Så ännu svårare blir det egentligen för kvinnor att hitta rätt accomplice.

Cambridge-studien om nöjesläsning visar att ökad läsning minskar skärmtid. Starka läsvanor sliter barnen från mobilernas käftar. Males läsning kan kännas exkluderande. Vad gör vi med alla som har dyslexi, eller olika NPF-diagnoser? Totalt 10-15 procent som vi vet om, en stor och växande skara.

Är inte läsning orättvist mot dem? Nej, forskning visar hur regelbunden läsning hos dessa barn förstärker hjärnans plastiska förmåga, koncentrationen och självförtroendet. Med få undantag: att skippa läsning av omsorg för barn med svårigheter är att göra dem en gigantisk björntjänst. 

Ytterst handlar det om att våra barn ska bli fria, självständiga människor och samhällsmedborgare.

I svenska skolor har lyssning på inläst textual content ersatt ­riktig läsning när elever inte kan, orkar eller vill läsa, visar en enkät av Ämnesläraren. Experter är överens om att det leder until ökade klyftor och sämre läsförståelse. Många, även styrande politiker, arbetar för förändring. Gärna fortare.

Åtta veckors intensiv lästräning förbättrade dyslektiska barns läsning med i snitt ett helt skolårs nivå i en amerikansk studie. Även unga med adhd och autism gynnas: hos personer med adhd tränas uppmärksamheten och förmågan att styra och reglera tankar, känslor och handlingar. Autistiska barn kan utveckla sin sociala förståelse.

Det handlar alltså om att göra läsningen tillgänglig och anpassad, inte välja bort den. Hjärnan liknar en muskel: svagheter i vissa delar är oftast inget skäl att låta delarna förtvina, tvärtom.

I AI-eran ökar läsningens relevans. Man måste kunna förstå, tolka och kritiskt granska materialet som exempelvis Chat GPT levererar. AI kan automatisera mycket, males att ställa rätt frågor och att värdera och använda informationen ligger på människan.

Läsning underbygger allas tillväxt, välfärd och själva samhällskontraktet. Det handlar om din och min pension, om vi vill ha någon, om att finansiera sjukvård och försvar, och om att förebygga utanförskap och brottslighet. Ytterst handlar det om att våra barn ska bli fria, självständiga människor och medborgare. Och om rättvisa: att varenda barn ska få en ärlig chans.

Alla kan göra en insats för den där miljonen barn vars läsning simply nu står nonetheless. Våra unga behöver själva göra sitt. Vi vuxna behöver göra vårt för att kräva mer av dem. De klarar sig inte utan oss. Det gör inte Sveriges läsfrämjande eldsjälar heller. De behöver uppbackning för att möta problemets utbredning. Sverige har visat världen vad som är möjligt många gånger. Nu behöver vi göra det igen.

Här är ett förslag: om 15 år ska Sveriges unga vara bäst i världen på läsning. Vår andel svaga läsare ska ha minskat med tre fjärdedelar av dagens nivå. Vi ska uppnå 2040-målet med en ny svensk modell som vi skapar tillsammans demokratiskt. Det kommer kräva brett politiskt stöd, enormt föräldraengagemang, att näringslivet vaknar upp ordentligt, stora ansträngningar och resurser. Males allt detta kommer löna sig. Det kan jag lova. 

Du läste hela vägen. Kan jag räkna med dig också?

Av Pascal Engman.

Pascal Engman är författare och grundare av Pascal Engmans stiftelse.