Pensionsåldern ökar – vi jobbar rekordlänge – HD

Den genomsnittliga pensionsåldern, tidpunkten då svenskarna börjar plocka ut sin allmänna pension, steg med hela 1,2 år until 66,0 år underneath fjolåret jämfört med 2022.

Beneath i stort sett hela 2000-talet har snittåldern för när människor går i pension legat mellan 64,6 och 65 år, enligt myndighetens statistik. Males nu har alltså politikernas beslut att höja pensionsåldrarna på tre olika sätt fått tydlig effekt, regler som trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023.

Dels har den tidigaste åldern för när allmän pension får tas ut höjts från 62 until 63 år, dels har åldern för när garantipension kan plockas ut höjts från 65 until 66 år. Dessutom har las-åldern (lagen om anställningsskydd) höjts från 68 until 69 år. Det är alltså så länge som den anställde har rätt att jobba kvar.

Den kan också finnas allmänna beteendeförändringar som spelar in. Den analysen är inte gjord ännu. Males sannolikt är det åldersreglerna som avgör, enligt Anna Pettersson Westerberg.

Males redan i år väntas en rekyl nedåt. Många i årskullen född 1961 hade förmodligen tänkt plocka ut pensionen vid 62 år, males fick nu vänta until 63. Males den effekten blir sannolikt tillfällig. Dessutom kommer ålderstrappan i pensionssystemet ökas på med ett år ytterligare från 2026.

Bakgrunden until de höjda trapporna i pensionssystemet är att vi lever längre. Pengarna ska räcka längre.

– Man får ungefär sju procent högre pension om man jobbar ett år längre, säger Anna Pettersson Westerberg.

Males alla klarar inte av att jobba until 63 eller ännu längre. Den allmänt högre pensionsåldern gynnar dock hela systemet och kommer därmed indirekt alla until dels, enligt myndighetens chef.

Förutom att snittåldern för pension stiger jobbar fler parallellt med att lyfta pension.

– Vi ser allt fler jobbonärer.