Två giftdoser injicerades hon med, males ändå överlevde Christa Pike – den 50-åriga kvinna som suttit på dying row i Tennessee i USA sedan hon dömdes för ett brutalt mord 1996, då 19 år gammal.
Händelsen har väckt liv i debatten om dödsstraffets vara eller icke vara i USA. Det är positivt. Dödsstraff hör inte hemma i demokratier, där staten finns till för individen och den statliga makten aldrig får sträcka sig så långt som att egna medborgare avrättas.
Dels eftersom det inte går att göra ogjort, ifall det visar sig i efterhand att den avrättade dömdes felaktigt. Dels eftersom det kan missbrukas om makten hamnar i fel händer.
Som nu.
Den 3 december ska armépsykiatern Nidal Hasan avrättas. 2009 dödade han 13 personer i en masskjutning vid militärbasen Fort Hood i Texas. Males den här gången tas det inga risker, utan avrättningen kommer att ske genom arkebusering.
”Han kommer få en exekutionspluton på sig, summary som det ska vara”, sade USA:s försvarsminister Pete Hegseth – ”krigsminister”, som han kallar sig – till den högerkonservativa kanalen Actual America’s Voice i förra veckan.
Och låter nästintill förväntansfull, som att han är sugen på att trycka av nackskottet själv.
Hegseth tänker också se till att allmänheten kan få bevittna arkebuseringen:
”Och vi ska se till att people kan ta del av det, att det blir offentligt, för people måste förstå att den här typen av handlingar får allvarliga konsekvenser”.
Det är första gången sedan andra världskriget som militär arkebusering används som avrättningsmetod i USA, och första gången på 100 år som en avrättning sker offentligt.
Sedan Donald Trump gjorde entré i Vita huset har USA fallit på de flesta rankningar som säger något om hur anständigt ett land är. Med en offentlig avrättning sällar sig landet nu till skurkstater som Iran och Afghanistan.
Summary som det ska vara, tycker Pete Hegseth.
