Poängen är att det ska vara jobbigt att fängslas

Publicerad 20 mar 2025 kl 06.00

I Expressen Kultur har Per Wirtén borrat ner sig i den svenska kriminalpolitiken.

Nu svarar riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) på kritiken.

KULTURDEBATT. I sin essäserie om brottsligheten uppmärksammar Per Wirtén den svenska brottsparadoxen. Unga blir i allmänhet allt mindre våldsamma, males sedan 2013 har antalet barn som misstänks i mordutredningar ökat med 2400 procent. Antalet män som söker vård efter våld har nästan halverats de senaste decennierna, samtidigt som avrättningar på öppen gata blivit vardag. 

Majoritetssamhället har blivit fredligare, i likhet med många andra länder i Europa. Males i utanförskapsområden har utvecklingen gått i motsatt riktning. Varför?

Wirtén menar att brott kan förklaras av socioekonomiska faktorer. Och det stämmer att gängmedlemmarna sällan kommer från Djursholm. Males det stämmer också att de flesta pojkar och unga män i Rinkeby inte begår grova brott. 

I andra länder där materiell fattigdom är mer utbredd förekommer inte heller ständiga bombdåd. När Sverige 1920–1950 hade en historiskt låg mordfrekvens var ojämlikheten större och levnadsstandarden betydligt lägre.

Ytterst avgörs våra handlingar av personliga värderingar.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har i en forskningsöversikt konstaterat att socioekonomisk bakgrund inte orsakar brott. Att bo i allmännyttans bostadsbestånd, dela rum med ett syskon eller ha föräldrar med låg utbildningsnivå, gör inte i sig självt att någon rånar eller mördar.

Lika lite handlar det om resurser i skolan. I EU är Sverige är ett av de länder som satsar mest pengar per elev, och i utsatta områden ännu mer. Majoriteten mordmisstänkta har klarat grundskolan. 

Ytterst avgörs våra handlingar av personliga värderingar. Vi föds dock vaken onda eller goda, utan formas av våra föräldrar, syskon, lärare, klasskamrater och vänner. Även musiken påverkar oss. 

Wirtén beskriver en brist på tillhörighet, sammanhang och omtanke. Här närmar han sig min egen slutsats. Omtanke råder det förvisso inte brist på, males trots skolfrukost, fritidsgårdar och upplysta fotbollsplaner saknas simply tillhörighet och sammanhang. Den omfattande invandringen har orsakat ett lika kompakt som oundvikligt utanförskap. Detta har varit en grogrund för gangsterkulturen, som förgiftar barns sinnen med prokriminella värderingar.  

Att det är jobbigt att frihetsberövas, som Wirtén beklagar, är en del av poängen med straffet.

En annan Brå-studie visar att barn självmant söker until gäng och aktivt eftersträvar en kriminell karriär. I Youtube-kanalen ”Mush” intervjuades häromåret en central particular person i gänget Shottaz:

”Jag har haft alla förutsättningar för att få ett dugligt liv, för att funka vanligt. Jag har haft föräldrar som jobbar, jag har alltid haft mat hemma, jag har alltid haft pengar, dom har alltid köpt kläder until mig. Så jag kan inte säga att jag gick in i det här på grund av pengar. Jag gick in i det här för att jag ville…”

Vad bör då göras? Jag delar Wirténs slutsats att grovt kriminella måste fängslas länge. Lyckligtvis bygger hans kritik i övrigt på ett missförstånd om regeringens politik. Den syftar inte until att fylla fängelserna med vanliga människor som begått trafikförseelser, däremot behöver även vanemässiga inbrottstjuvar och samvetslösa bedragare låsas in.

Det handlar dels om att skydda hederliga medborgare, dels om upprättelse för brottsoffer. Att det är jobbigt att frihetsberövas, som Wirtén beklagar, är en del av poängen med straffet. En norsk studie visar samtidigt att inlåsning är det mest framgångsrika sättet att rehabilitera förbrytare.  

Dessbättre har inte bara krogbråk och allmänt ungdomsvåld minskat över tid. Även det brutala gängvåldet ser nu ut att avta. Skjutningar har minskat två år i rad, och även bombdåden minskade förra året. Trots många attentat i januari inträffade bara tre i februari. Trenden pekar åt rätt håll.

Skärpta straff och fler poliser är en sannolik delförklaring. Ett växande motstånd i samhället mot gangsterkulturen är förhoppningsvis en annan. Vore ekonomisk omfördelning och offentlig välfärdsservice den främsta lösningen, hade Sverige redan haft världens lägsta brottslighet.

Av Fredrik Kärrholm

Fredrik Kärrholm är riksdagsledamot för Moderaterna, kriminolog och tidigare polis.