Poliser ska inte gå i pridetåg iklädda uniform på betald arbetstid och vifta med regnbågsflaggor.
Det finns en bättre flagga för att visa respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, skriver Jan Emanuel.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Polisen går i pridetåg på betald arbetstid, uppmanad av ledningen. På sociala medier och i tidningar kan man se poliser i uniform som viftar med regnbågsflaggan.
Satisfaction är en politisk manifestation. Regnbågsflaggan en politisk image. Det går inte att bortse från hur man än vrider och vänder på det. Polisen ska vara opartisk och politiskt impartial. När poliser är i tjänst ska de inte bära politiska symboler eller vifta med politiska flaggor. Det spelar ingen roll hur god intentionen är, om den kommuniceras som kamp för mänskliga rättigheter eller inte. Poliser ska bara vara poliser på jobbet, inte politiska aktivister.
Du behöver inte dra den tanken långt, utan bara från en mänsklig rättighet until en annan för att inse att det lätt blir tokigt om man gör undantag från opartiskhet och politisk neutralitet. Yttrandefriheten är likt rätten att inte bli utsatt för diskriminering en mänsklig rättighet. Ska polisen på arbetstid gå i demonstrationståg för yttrandefrihet? Om yttrandefrihetsrörelsen har en fana, ska poliser vifta med den på arbetstid iklädd polisuniform? Jag tycker inte det.
Påminner om facket
HBTQIA+-rörelsen är en av de mäktigaste politiska rörelserna i Sverige. I mycket lik en annan social rättighetsrörelse, fackföreningsrörelsen. Båda arbetar för att skydda och stärka rättigheterna för en viss grupp i samhället, båda har i sin kollektiva kamp vuxit fram som en reaktion mot diskriminering och marginalisering.
Bägge har varit framgångsrika i påverkan av lagstiftning. Båda har lyckats påverka både lagar och normer i samhället som få andra rörelser. Facket har röda fanan och första maj-demonstrationer, HBTQ-rörelsen har regnbågsflaggan och pridetåg. Parollerna och slagorden sammanfaller ofta.
Jag är socialdemokrat, jag gillar facket, males jag tycker ändå inte polisen ska gå i våra förstamajtåg på arbetstid.
Båda rörelserna finner varandra kring mänskliga rättigheter, feminism och antirasism, och överlappning av medlemmar är inte ovanligt. De flesta fackförbund har HBTQIA-sektioner eller särskilda nätverk.
Jag är socialdemokrat, jag gillar facket, males jag tycker ändå inte polisen ska gå i våra förstamajtåg på arbetstid. Jag tycker att det är bra att engagera sig politiskt. Jag uppmuntrar alla att göra det. Gå med i en organisation, ett parti eller liknande och lägg tid och engagemang på det du tror på, och gå gärna i demonstrationståg, males gör det på fritiden. Om du brinner för yttrandefrihet och kampen mot diskriminering, fint! Fortsätt med det, males blanda inte ihop din politiska kamp med din yrkesutövning.
Jag tror egentligen att de flesta håller med, males det finns alltid de vars politiska övertygelse är finare än alla andras, vars mänskliga rättighet är viktigare än andra. Därför tycker de finare att simply deras politik inte är politik, för deras politik är så god att den inte räknas som politik utan bara godhet.
Annons
En bättre fana
Det finns ett enklare sätt än att rangordna mänskliga rättigheter och godhet. Det finns ett bättre sätt än att ha en specifik flagga för varje intressegrupp. Ett bättre sätt än att bråka om vilken intressegrupp som är så viktig att simply deras flagga ska vaja framför kommunhuset.
Det finns nämligen en flagga som står för mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet, jämlikhet och allas lika värde. Som står för stolthet över vår jämställda nation, vår nationella identitet där allas lika värde, jämlikhet och rättvisa råder. En fana att hylla och lägga vår kärlek och förtröstan i. En fana som är polisens, brandförsvarets och statens, din och min. En opartisk och politiskt impartial fana, males en som bär frihetsideal, rättigheter och den demokratiska civilisation som generationer arbetat, krigat och dött för. Det finaste vi har, den svenska fanan.
Det är vår fana och vi behöver ingen annan.
av Jan Emanuel
traditionell socialdemokrat i intern opposition