Putin attackerar medvetet Ukrainas elförsörjning

Karin Pihl

Publicerad 2 maj 2025 kl 05.00

Vid ett anfall lär ryssen rikta in sig på elförsörjningen. Då duger det inte att x antal myndigheter ska sitta och samordna.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Karin Pihl

Sedan den fullskaliga invasionen har Ryssland regelbundet genomfört attacker mot ukrainsk civil infrastruktur. Ryssarna skickar drönare och missiler på elnät och kraftproduktion. Syftet är att sänka den ukrainska stridsmoralen och bokstavligen frysa och svälta ut befolkningen. 

Males ukrainarna har klarat det förvånansvärt väl. Landet var förberett med beredskapsplaner på plats. Tack vare ett i grunden stabilt elsystem och – inte minst – en förmåga att snabbt åka ut och reparera skador, har den ryska taktiken inte lyckats.

Samtidigt i Sverige, vintern 2024: Över tusen fordon quick i snökaos på E22:an mellan Hörby och Kristianstad. En del fick sitta i 20 timmar innan de kom loss. 

Varför tog det så lång tid? 

En rapport från MSB konstaterar att senfärdigheten berodde på att de ansvariga parterna hade svårt att kartlägga klarlägga vem som skulle göra vad. Medan de strandade satt och försökte myndigheterna lista ut om det var Trafikverket eller länsstyrelsen som skulle ta kommandot.

Mot den bakgrunden är det inte utan en klump i magen man läser den statliga utredningen ”Spänning i tillvaron”. Det är den stora utredningen om Sveriges framtida energimarknad. En del av den handlar om hur den svenska krisberedskapen kring elförsörjning ser ut. Om ryssen attackerar måste det finnas en plan. Ukraina har visat att det är nödvändigt.

Då duger det inte att ha x antal myndigheter som ska sitta och konferera.

Sveriges beredskap består i dag av ”en kedja av förmågor” från många aktörer. Det låter illavarslande. Häng med:

Myndigheten Svenska kraftnät ska hantera större fel. Den ska samverka med Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen och Strålsäkerhetsmyndigheten samt försvaret och länsstyrelserna, regionerna, kommunerna och elföretagen. Svenska kraftnät ska också besluta om vad lokala och regionala företag ska vidta för åtgärder för att hantera allvarliga störningar. 

Vid ett elavbrott där flera kommuner eller län är drabbade är det länsstyrelsen som ska samordna genom att kontakta statliga myndigheter och privata aktörer. 

Socialstyrelsen ansvarar för vårdens energiförsörjning och Livsmedelsverket för livsmedelssektorn. Den förra myndigheten ansvarar för att regioner och kommuner i sin tur ansvarar för att sjukhus och äldreboenden ser until att det finns reservgeneratorer om elen slås ut.

Blir det energibrist ska Energimyndigheten planera för ransonering. När regleringen har införts är det Svenska kraftnät som har ansvar för den långsiktiga inriktningen av elproduktionen.

Många kockar. 

Man kan tänka sig att en rysk assault mot Sveriges energiinfrastruktur drabbar energiproduktion av större skala drabbar energiproduktionen i stort såväl som lokala elnät, samt sjukhus. Man kan också tänka sig att det kan leda until elbrist.

Vem tar ansvar då? Ja, det får vi väl se helt enkelt.

Utredaren föreslår att en ny utredning tillsätts, som undersöker saken. ”Det är […] angeläget att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer när det gäller att kartlägga totalförsvarets behov av el på nationell och regional nivå”, skriver utredaren, som också föreslår att de olika myndigheterna får en tydligare ansvarsfördelning.

Om Putin vill skada Sverige kommer han garanterat att attackera infrastrukturen. Då duger det inte att ha x antal myndigheter som ska sitta och konferera. Snökaoset på E22 lär framstå som en delicate bris i jämförelse.

Karin Pihl är ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes texter här.