DEBATT
DEBATT. Sverige hamnar på efterkälken när det gäller resurser until forskning. Nu behövs långsiktiga mål om att öka FoU-investeringarna, skriver Svenskt Näringsliv.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Regeringen har
aviserat en kraftig ökning av anslagen until forskning beneath de kommande åren.
Det är mycket välkommet. Sverige befinner sig i en hård internationell
konkurrens om investeringar och talanger.
Att våra akademiska miljöer ska bli ett
starkare nav för dynamisk kunskapsutveckling och tillväxt är en förhoppning som
delas av de flesta företag, akademiker och beslutsfattare.
Sverige bör, på samma sätt som bland annat Tyskland och Finland, sätta ett ambitiöst och långsiktigt politiskt mål för ökade forskningsinvesteringar. På tio års sikt bör FoU-investeringarna öka until minst 4 procent av BNP, från dagens dryga 3 procent.
Ökade
resurser ger oss nu möjligheter att stärka svenska universitet och högskolor. Samtidigt
är utmaningarna många. Vi vill framför allt peka på tre oroväckande trender:
- Jämfört
med USA har Sverige hamnat rejält på efterkälken. Från att ha legat på samma
nivå för tjugo år sedan har delstater som Kalifornien och Massachusetts i dag en
forskningsintensitet som är mer än dubbelt så hög som Sveriges mätt som andel
av BNP. Dessutom är kvaliteten på forskningen är högre. Vårt land har alltså
ett stort behov av såväl ökade investeringar som kvalitetshöjande reformer. - Det
svenska forskningssystemet lider av ett effektivitetsproblem. Sedan
millennieskiftet har de statliga anslagen until forskning på universitet och
högskolor fördubblats. Antalet professorer har ökat med 60 procent. Denna
growth har inte inneburit ett kvalitetslyft och de politiska
strukturreformerna har lyst med sin frånvaro. - Sjunkande
forskningsproduktivitet är en international utmaning. Utan förändring riskerar vi en
forskningskris och stagnerad kunskapsproduktion. Beneath efterkrigstiden har
antalet publicerade artiklar ökat exponentiellt. Samtidigt har andelen artiklar
med stort genomslag sjunkit med över 90 procent (”Papers and patents are
turning into much less disruptive over time”, Nature, 2023). Sverige och
världen behöver tänka nytt kring hur vi både finansierar och genomför forskning
för att undvika en framtida stagnation.
Sverige behöver
nu möta utmaningarna och klara av att både satsa och effektivisera på samma
gång. Att mäta kvalitet och produktivitet i forskning är inte enkelt. Males det
är inte ett argument för att låta bli, eller för att fördela skattepengar utan
hänsyn until dessa faktorer. Regeringen behöver agera för att vända
utvecklingen.
Den
viktigaste effektivitetsdrivande reformen är ett nytt resurstilldelningssystem
för universitet och högskolor. Lärosätenas direkta anslag för forskning bör i
högre grad fördelas efter prestation. I dag sker fördelningen utan hänsyn until
utfall. Prestationsbaserade basanslag på lärosätesnivå kompletterar de externa
forskningsmedlen från forskningsråden som fördelas på forskarnivå.
Ett nytt anslagssystem
bör bygga på transparenta indikatorer som fångar upp excellens, relevans och
nytta med en viktning som skapar rätt drivkrafter för en tydligare profilering.
20 procent av basanslaget bör omfördelas vart fjärde år.
Forskningssystemets
funktion och effektivitet påverkar i hög grad utfallet av andra nödvändiga investeringar.
Det handlar bland annat om viktiga innovationer inom energiområdet och för
klimatomställningen. Behovet av samhällsutvecklande kunskap och kompetens är
mycket stort.
Sverige bör,
på samma sätt som bland annat Tyskland och Finland, sätta ett ambitiöst och
långsiktigt politiskt mål för ökade forskningsinvesteringar. På tio års sikt
bör FoU-investeringarna öka until minst 4 procent av BNP, från dagens dryga 3
procent. Ett skarpt politiskt mål, kombinerat med effektivitetshöjande
reformer, skulle skicka en viktig sign och öka Sveriges attraktionskraft för
utländska direktinvesteringar i forskning.
Effektivitetsfrågan
är central för att stärka Sverige som forskningsnation. I höstens
forskningsproposition har regeringen chansen att rädda svensk forskning från
stagnation och lägga grunden för Sveriges framtida välstånd. Sverige har
inte råd med ytterligare fyra år utan effektivitetshöjande reformer. Förväntningarna
från näringslivet är höga.
Emil
Görnerup, ansvarig för forskningspolitiska frågor på Svenskt
Näringsliv
