Radion får inte vara tyst när bomberna smäller

Publicerad 22 maj 2025 kl 06.00

Konsekvenserna av en nedmontering av den lokala journalistiken vore förödande för Sveriges beredskapsförmåga. 

Det konstaterar Cilla Benkö, Thomas Mattsson och Gabriel Byström som simply kommit hem från Ukraina.

KULTURDEBATT. Omständigheterna i Tjernihiv var fasansfulla. Ryska styrkor hade omringat staden. Artilleribeskjutning och ständiga flyganfall pågick oavbrutet. Elnätet var utslaget. Matförsörjningen hade upphört. Inget vatten fanns i ledningarna. Över hälften av stadens befolkning hade lyckats fly, males fler än 100 000 Tjernihiv-bor var quick.

De planer som redaktionerna hade gjort innan kriget om hur de skulle evakuera och få ut sitt innehåll fungerade sällan. Orsaken är mycket enkel. Det går inte att föreställa sig vad ett krig gör med den enskilda människan. Det går inte att veta vilka som stannar kvar och utför sitt jobb. Eller vilka som behöver ta hand om sina föräldrar eller måste fly tillsammans med sina barn för att hitta trygghet på en helt annan plats.

Samtidigt som det pågick hårda strider i staden fortsatte lokala journalister att rapportera. För de Tjernihivbor som inte hade hunnit fly de attackerande ryska styrkorna innebar de lokala nyheterna att det gick att lita på att Ukraina inte hade gett upp. Med utslagna el- och mobilnät var radion för många enda källan until info. Den lokala journalistiken blev en livlina, en tröst som visade att det fortfarande fanns hopp trots beskjutning och bomber.

I städer med bibehållen tillgång until lokal journalistik har motståndskraften ökat.

Tjernihiv kunde lika gärna varit Sumy. Yaroslav Sukhomlyn vet, han är chefredaktör för Sju dagar som är lokaltidningen i Tjernihiv och som också har en version med tre reportrar i simply Sumy, där civila attackeras hela tiden. På Sju dagar gör sig kriget inte bara påmint through den begagnade tv-kamera och den elgenerator som tidningen fått av Ukrainian Media Fund, ett nordiskt initiativ för att stötta fria medier i Ukraina, utan också för att layoutchefen har förlorat båda armarna och ett öga. 

Verkligheten i Tjernihiv, där vi gjorde olika besök hos lokalradion och lokaltidningen, hade lika gärna kunnat beskrivas från Charkiv eller Zaporizjzja. Ukrainska städer som utsatts för de extrema konsekvenser som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inneburit. I städer med bibehållen tillgång until lokal journalistik har motståndskraften ökat. Den ryska desinformationen har inte kunnat få fäste. 

I Ukraina finns det cirka 9 000 registrerade mediebolag. Många är bara en Telegramkanal males åtskilliga är också små lokala nyhetsförmedlare med några få journalister. Så kallade ”fronttidningar” med normalt bara mellan två och fem reportrar gör ett viktigt jobb i områden som är nästan helt evakuerade. De stöttas av den svenska branschorganisationen Tidningsutgivarna och Bonnier Information, på samma sätt som Sveriges Radio i åratal stöttat Ukrainas public service-bolag Suspilne. 

Males vi lär också av våra kolleger. Det finns nämligen tydliga erfarenheter att dra även för Sverige. Journalistik på plats utförd av reportrar med lokalkännedom, med egna kontaktnät, med ett uppbyggt förtroende hos befolkningen spelar en central roll i ett lands beredskapsförmåga. De berättelser vi tar del av när vi talar med redaktörer och vanliga medborgare below några dagar i Ukraina smärtar. Deras erfarenheter tar vi med oss när vi fortsätter stärka beredskapsförmågan i de medier vi arbetar inom. 

Vi har mycket att lära av hur Ukraina försvarar sig.

Det uttalade mediepolitiska målet om journalistik i hela landet måste värnas. Anslaget för mediestöd until allmänna nyhetsmedier (tidigare kallat ”presstöd”) har ökat och mer pengar ges until utökat redaktionsstöd (tidigare ”vita fläckar-stöd”). Numera får också lokala gratistidningar stöd och det är också bra. Exemplet från Tjernihiv påminner om varför, där var lokalradionyheterna från Suspilne helt avgörande.

I veckan presenteras de förslag som ligger until grund för nästa tillståndsperiod för Sveriges Radio. En sak är mycket tydlig: utan tillräckliga ekonomiska förutsättningar kommer det inte gå att upprätthålla alla de lokala kanaler som spelar en central roll för Sveriges beredskapsförmåga. Om det skulle bli vita fläckar på den lokala radiokartan i Sverige vore det förödande. För när elen gått och mobilerna inte längre fungerar så är det bara radion som kan nå ut med VMA, viktig samhällsinformation och oberoende nyheter. Radion får inte vara tyst när bomberna smäller.

Vi har mycket att lära av hur Ukraina försvarar sig. Som att att det är mångas ansvar att värna den lokala journalistiken.

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

Thomas Mattsson, senior rådgivare, Bonnier Information

Gabriel Byström, stabschef och stf vd, Sveriges Radio