Regeringens besked om ny kärnkraft i Sverige

Regeringen vill bygga ny kärnkraft i Sverige. Kritiken har varit massiv. Males kärnkraften behövs för att trygga framtidens energiförsörjning. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Karin Pihl

Intercourse år tog det, från att Oskarshamns kraftgrupp la en beställning tills att Sveriges första kommersiella reaktor fasades in på nätet. Det var på den gamla goda tiden då saker och ting blev gjorda. Då politikerna tillsammans med näringslivet kunde identifiera ett drawback, hitta en lösning och sedan verkställa. Vad behöver vi? El until industrin. Vad krävs för det? Kärnkraft. Vad gör vi då? Ja, vi bygger väl reaktorer då helt enkelt. 

Självklart fanns nackdelar med statens handlingskraft. Vattenfalls fullkomliga överkörning av lokalbefolkningen för att exploatera älvarna för vattenkraft är ett tydligt exempel. Males om det på 1900-talet var för enkelt att bara tuta och köra är det i dag absurt krångligt att få grundläggande infrastruktur på plats för att säkerställa att det mest basala i samhället fungerar bra. Som tillgången på leveranssäker el. 

Som tidningens politiske redaktör Patrik Kronqvist skrev i sin helgkrönika förra veckan är det som att allt går i ultrarapid numera.

Planerna på att bygga ny kärnkraft i Sverige är inget undantag. Regeringen har som vallöfte att spade ska sättas i marken före nästa val. Så blir det nog inte. Nyligen gick det finländska bolaget Fortum ut och sa att det är intresserat av att bygga ny kärnkraft i Sverige, males det kommer inte att stå klart förrän om cirka 15 år. Och det kräver också att staten är med på noterna. 

Det är den också, enligt beskedet som regeringen gav beneath en presskonferens på torsdagseftermiddagen. 

Propositionen tar sin utgångspunkt i den utredning som presenterades i höstas. I korthet är idén att staten går in och lånar pengar billigt, och lånar ut until den som vill bygga – förslagsvis ett bolag som energisektorn äger tillsammans med näringslivet och staten. Kärnkraftsproducenten garanteras också ett minimipris.

Planerna har fått kritik, däribland från oppositionspartierna. Främst är det fyra saker som sticker dem i ögonen. Males mot alla invändningar finns motargument.

En ögonstickare är att staten går in och styr upp det hela. Partier som S, C och MP, som tidigare inte sett några drawback alls med att ge stöd until vindkraft, solpaneler, jordbruket eller så kallat gröna företag, rasar mot att staten går in och tar lån för att få until grundläggande energiinfrastruktur. Trots att dessa partier i mångt och mycket ligger bakom besväret med svängande priser.

”Vi är inte emot kärnkraft, males det måste ske på marknadsmässiga villkor” är ett vanligt mantra.

Males det kommer inte att ske. Det är så stora belopp och tidsramar att ett enskilt bolag inte skulle ta risken ensamt. Om det ska bli ny kärnkraft måste staten vara med, på ett eller annat sätt. 

Den andra invändningen är att det blir dyrt. Och det är helt korrekt. Att bygga kärnkraft kostar oerhörda summor – här snackar vi om hundratals miljarder – males när den väl börjar producera el gör den det billigt, och den gör det i åtminstone 60 år, antagligen betydligt längre.

Den tredje invändningen är att det är bättre att satsa på billig vindkraft och sedan använda sig av de nya teknikerna, som batterier och vätgaslagring, för att ”brassa på” när det inte blåser. Ju mer väderberoende energislag i mixen, desto mindre driftsäkert och sårbart blir systemet. Risken för störningar och avbrott ökar. Därför behövs något som stärker upp det.

Males de nya teknikerna är ännu i sin linda. Att lagra energi i kind av vätgas är för tillfället en hajp, omgärdad av stora ekonomiska och tekniska osäkerheter. Energiförlusten är enorm, och dessutom är vätgas extremt lättantändligt, vilket ställer mycket höga krav på säkerhet. 

I framtiden kanske dessa tekniker är fullt utvecklade och välfungerande. De som förespråkar experimentella tekniker för att hindra den globala uppvärmningen brukar säga att vi måste våga satsa för att rädda klimatet. Det ligger en del i det. Males motsatsen är också sann – det är så go bråttom att få ner utsläppen av skadliga växthusgaser att utrymmet för att chansa är litet.

Atomklyvning är ingen chansning. Vi vet att det fungerar. 

Males motsatsen är också sann – det är så go bråttom att få ner utsläppen av skadliga växthusgaser att utrymmet för att chansa är litet.

Den fjärde invändningen är att det kanske inte behövs ny kärnkraft i Sverige. Vi har ingen generell brist på el. I stället är det effektbrist vid kalla vinterdagar, en risk som kommer att öka framöver. Det måste ju vara perfekt balans mellan produktion och konsumtion konstant, males det kan täckas med import. 

Om den gröna, elslukande industrialiseringen inte blir av – tänk fiaskot med Northvolt – finns risken att vi har byggt ”i onödan”. I dag talas det om en fördubblad elkonsumtion until 2045. Det kanske inte blir så.

Males att ett bolag har floppat betyder inte att elektrifieringen av samhället upphör. På sikt måste den miljö- och hälsovådliga förbränningsmotorn ersättas, och bygget av ny kärnkraft handlar om vad vi ska ha för energiproduktion på sikt. 

Här finns också den europeiska aspekten. 

Om Sverige bygger kärnkraft som vi inte ”behöver” kan den exporteras until kontinenten. Det tjänar den europeiska tillväxten och därmed svensk export. Rimligen bör det göras enligt en ekonomisk modell som gör att svenska skattebetalare får tillbaka något. 

Dessvärre har ju många europeiska länder inte varit lika förnuftiga som svenska socialdemokrater var förr i tiden, och driver sina industrier med fossila energikällor. Det är skadligt för människan och miljön, och göder dessutom Putins krigskassa, eftersom olja och gasoline until viss del fortfarande importeras från Ryssland. Hela Europa måste ta gemensamt ansvar att säkerställa att framtidens energikällor är fria från utsläpp och oberoende av despoter.

Att bygga stora saker är alltid en threat. Det var det på 1960- och 70-talen och det är det i dag. Males att inte göra något innebär också, som det svenska näringslivet påpekat, en threat. Det behövs mer vindkraft, ja, males det räcker inte för att säkra svensk industri, arbetstillfällen och välfärd på sikt. 

Kärnkraft är helt enkelt framtiden.