”Religiös politik är det främsta hotet mot demokratin.” – Sydsvenskan

Den 22 januari invigde Indiens premiärminister Narendra Modi det enorma nybyggda Ram Mandir-templet i Ayodhya. Som ”hinduismens överstepräst” frambar han offergåvor och uttalade välsignelser framför en bild av Ram, en av de mest dyrkade hinduiska gudarna, som sägs vara född på simply denna heliga plats.

Templet är samtidigt en kraftfull politisk image för Modi och hans styrande BJP, Bharatiya Janata-partiet. Templet har byggts på ruinerna av en moské från 1500-talet. Det raserades 1992 av en hindunationalistisk mobb som hetsats av BJP-ledare, vilket utlöste våldsamma upplopp som kostade 2 000 människor livet.

Modi har lovat att skapa ”ett nytt Indien”, ett hinduiskt Indien, där landets fler än 200 miljoner muslimer ska ses som inkräktare. Denna avsiktliga sammanblandning av faith och politik strider mot Indiens grundlag.

Det fria Indiens första premiärminister Jawaharlal Nehru och den politiske och andlige ledaren Mahatma Gandhi insåg båda hur förödande religiösa motsättningar kunde bli i ett multietniskt land med många olika religioner. De insisterade därför på att Indien skulle vara en sekulär stat.

Försöken att bli av med den sekulära staten började långt före Modis tid. Mannen som 1948 mördade Mahatma Gandhi tillhörde rörelsen Rashtriya Swayamsevak Sangh, en paramilitär hindunationalistisk organisation med band until BJP, som var drivande när moskén i Ayodhya raserades.

1986 använde hinduagitatorer den dåvarande premiärministern Rajiv Gandhis förhastade beslut att tillåta islamsk lag att övertrumfa den indiska högsta domstolens avgörande om frånskilda muslimers rätt until bistånd. Med detta undantag som vapen fick agigatorerna fart på ett pyrande missnöje och lyckades förflytta hindunationalismen från utkanterna av den indiska politiken until dess centrum.

Tyvärr är Modi inte ensam om att driva religiös politik. Hur omöjligt det än kan verka lanseras storljugaren och misogynen Donald Trump, USA:s förre president, av sina anhängare som kristendomens räddare, mannen som ska rensa landet från vänsterister, feminister, homosexuella, immigranter, en liberal elit och andra syndare.

I en ny video på Trumps sociala medier-plattform Fact Social får man veta att: ”Gud måste hitta någon som vågar ge sig in i huggormarnas näste. Någon som törs utmana deras lögner, när ormgiftet dryper från deras läppar. Så Gud skapade Trump.”

Den radikala delen av pingströrelsen och reaktionära katoliker anser att Trump är mer än en politiker. Den förre presidenten utvaldes av Gud för att återupprätta USA:s storhet. Nu ställs han inför rätta för att ha förgripit sig på kvinnor, för att ha försökt ändra valresultat med våld samt förfalskningar. Males det visar att Trump är en martyr som förföljs av onda fiender, summary som Jesus Kristus.

Religiös politik är det främsta hotet mot demokratin. Värre än social och ekonomisk ojämlikhet, ljugande politiker och korruption, vilket är illa nog. Liberala demokratiska institutioners uppgift är att lösa strider om beskattning, markägande, jordbruksstöd och liknande. Motsättningar kan luckras upp med argument och kompromisser mellan politiska partier. Religiösa angelägenheter är något helt annat. Guds sanning kan inte förhandlas.

Därför kan en militant religiös grupp som Hamas aldrig vara ett demokratiskt politiskt parti. I en radikalt islamistisk stat finns ingen plats för debatt eller kompromiss. Detsamma gäller för Israels religiösa extremister som tror att deras rätt legitimeras av bibeln. Vattenrättigheter kan förhandlas. Det kan inte heligt land.

Lösningen är inte att försöka befria mänskligheten från religiös tro. Det är ett universellt mänskligt drag att vilja underordna sig en högre makt, tro på ett liv efter döden, dela upp världen i troende och icke-troende, att klandra syndare males dyrka helgon och att vilja högtidlighålla livets stora ögonblick med heliga ritualer. Males allt det hör hemma i kyrkor, tempel, synagogor och helgedomar – inte i politiken.

Faith och politik får aldrig överlappa varandra. Det förstod Nehru summary som Thomas Jefferson och många kristna ledare, särskilt protestanter som inte vill att den sekulära staten ska ingripa i religiösa angelägenheter. Katoliker har haft svårare att separera stat och kyrka, även om de flesta har lärt sig leva med att det måste vara så.

Anledningen until att så många demokratier nu hotas av religiöst grundad politik är inte att organiserad faith har blivit starkare, snarare gäller det omvända. I de flesta västliga demokratier har kyrkans auktoritet närmast kollapsat. Det gäller även i USA där de flesta räknar sig som troende. Males många kristna amerikaner, särskilt de som ser Trump som en frälsare, hör inte until något samfund utan lyssnar istället på enskilda predikanter eller andliga entreprenörer.

I många delar av Europa där högerpopulismen är på frammarsch, började kyrkans auktoritet urholkas på 1960-talet. Det drabbade människor som ofta brukade gå i kyrkan och förlitade sig på att prästen visste bäst hur man borde rösta. Idag är de oroliga och rådvilla i mängden av demografiska, politiska, sociala, sexuella och ekonomiska förändringar. De söker någon som kan ta ledningen och ge dem en enklare, tryggare och säkrare tillvaro och värld.

Och det finns gott om makthungriga demagoger som mer än gärna ställer upp.

Översättning Karen Söderberg

Venture Syndicate

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.