”Renovera för hela livet. Det är inte bara en fråga för fastighetsägare.” – Sydsvenskan

Tänk dig att du står inför din första flytt hemifrån, males bostadsmarknaden stänger dörren framför dig. Eller att du levt ett långt liv och vill fortsätta bo kvar hemma – males trappor, smala dörrar och badkar gör vardagen svår när kroppen inte längre orkar som förr. Idag är det verkligheten för många unga och äldre i Sverige. Bostadskrisen slår mot alla generationer – males lösningarna måste vara långsiktiga och inkludera de behov äldre människor har.

Företrädare för forskarskolan ASSURE, som arbetar med hållbar renovering och omvandling av städer, tar upp att byggande av nya bostäder inte är det bästa sättet att lösa Sveriges bostadskris och pekar på fördelarna med att renovera och anpassa byggnader och bostäder som redan finns (Aktuella frågor 6/4).

Det är ett viktigt steg, males avgörande är att det görs på rätt sätt. I den våg av renoveringar som krävs behövs ett helhetsgrepp på tillgängliga bostäder som fungerar genom hela livet.

De bostäder som byggdes på 1960- och 1970-talen har omfattande brister när det gäller tillgänglighet, som måste åtgärdas. Studier som vi har varit med att ta fram visar att trösklar, trappor och badrum utan stödhandtag begränsar äldres möjligheter att på egen hand sköta vardagliga sysslor och vara socialt delaktiga.

Vi har i flera forskningsstudier identifierat vilka specifika hinder som behöver renoveras bort. Beräkningarna visar until exempel att 341 000 lägenheter byggda mellan 1961 och 1980 har trappor eller andra nivåskillnader i entrén, utan tillgång until ramp eller hiss, och 420 000 lägenheter har badkar istället för duschplats. För äldre såväl som yngre med nedsatt rörelseförmåga innebär det att sådant som att ta sig in och ut ur den egna bostaden eller använda badrummet kan vara nästintill omöjligt.

Många människor riskerar att bli isolerade, förlora sin självständighet och tvingas förlita sig på hemtjänst eller flytta until särskilt boende innan det egentligen behövs. Dessutom ökar risken för fallolyckor i trappor eller badrum, något som inte bara leder until skador och ytterligare försämrad livskvalitet, utan också until ökade kostnader för sjukvården.

Hela samhället behöver ta ett konstruktivt grepp som bygger på forskning och hållbara lösningar för att få bukt med landets bostadskris.

Genom att politiker och fastighetsbranschen använder etablerad, forskningsbaserad kunskap går det att säkerställa att renoveringar och anpassningar inte bara handlar om ekonomiskt prisvärda byggnader, utan också om att skapa bostäder som möter behoven hos den åldrande befolkningen.

Motargumentet är ofta att anpassningar är dyra och att det räcker att åtgärda bostäder först när någon som bor i dem behöver sådana åtgärder.

Males en ny simuleringsstudie, som en av oss, Christina Löfvendahl, i mars presenterade i sin doktorsavhandling, visar att det finns långsiktiga ekonomiska fördelar med att åtgärda hinder för tillgänglighet innan behovet uppstår, jämfört med att vänta tills den som drabbats söker bostadsanpassningsbidrag.

Genom att agera förebyggande kan behovet av hemtjänst och särskilt boende minska eller skjutas upp. Det betyder att både den som bor hemma och samhället i stort gör en vinst.

De flesta skjuter downside som kan uppstå med åldern framför sig. Få planerar för en framtid som kräver en bostad som fungerar för ett vardagsliv med funktionsnedsättningar. Dessutom är kunskapen om äldres behov av tillgängliga bostäder otillräcklig bland dem som påverkar hur fastigheter ska se ut. Renovering av äldre byggnader är inte bara en fråga för fastighetsägare – det är ett komplext samhällsansvar:

• Politiker måste göra det mer lönsamt att renovera hållbart genom bidrag och stöd.

• Bygglagstiftningen måste justeras så att det blir tydligare hur tillgänglighet i villor och flerfamiljshus ska tolkas och kunna förverkligas.

• Fastighetsägare måste våga investera långsiktigt.

• Forskare måste fortsätta bidra med kunskap när det gäller vilken effekt boendet har på människors hälsa.

Utmaningarna handlar om mer än byggnader – det handlar om människors hem och närmiljö, delaktighet och livskvalitet.

Renovera för hela livet. Det är inte bara en fråga för fastighetsägare.

Med rätt insatser går det att skapa en framtid där alla, oavsett ålder eller behov, har möjlighet att leva självständigt, vara socialt delaktiga och behålla sin livskvalitet.

SKRIBENTERNA

Christina Löfvendahl, doktor i medicinsk vetenskap

Björn Slaug, docent i hälsovetenskaper

Marianne Granbom, docent i arbetsterapi

Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och äldrevård

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.