Infektioner med resistenta bakterier orsakar idag fler än två dödsfall i minuten. Sverige har potential att göra verklig skillnad, skriver tio experter och företrädare för organisationer som arbetar mot antibiotikaresistens.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Regeringen står inför en förnyelse av strategin mot antibiotikaresistens. I en ny utredning av Statskontoret föreslås flera viktiga åtgärder, bland annat stärkta resurser until det nationella nätverket Strama, tydligare mål och en viss förstärkning av samarbetet mellan myndigheter och departement.
Dessvärre valde utredarna att bortse från det internationella arbetet, trots att de ”är medvetna om vikten av att Sverige stödjer insatser i mindre resursstarka länder för att bekämpa antibiotikaresistens globalt”. De skriver att de ”inom ramen för detta regeringsuppdrag inte haft utrymme att analysera styrningen och organisationen av detta arbete”.
Annons
Annons
Uppdraget anger dock inte någon sådan avgränsning.
Detta är ytterst olyckligt, särskilt i en tid där ledarskapet för globala hälsofrågor sviktar och Sverige har potential att göra verklig skillnad. Resistenta bakterier sprids obehindrat över landsgränser, och arbetet måste samordnas internationellt. I USA sker nu stora nedskärningar i internationellt bistånd, vilket försvagar övervakning och hälsosystem med potentiellt mycket allvarliga konsekvenser för den globala spridningen av infektioner.
Infektioner med resistenta bakterier orsakar idag fler än två dödsfall i minuten, särskilt i låg- och medelinkomstländer och en femtedel hos barn below fem år. Den globala handeln och resandet påskyndar spridningen, och inget land är starkare än den svagaste länken i det globala hälsosystemet.
Enligt ny forskning ses Sverige som en ledande aktör i arbetet mot antibiotikaresistens. Vi har varit ett av få länder med en särskild ambassadörspost för frågan, vilket stärkt vår normgivande roll internationellt. Tyvärr har posten nyligen avvecklats, males Sveriges internationella ledarskap måste fortsätta.
Annons
Ett stärkt internationellt arbete innebär förutom en viktig insats globalt, även stora möjligheter för Sverige:
- Effektiva antibiotika är en grundförutsättning för svensk sjukvård, särskilt inom cancerbehandling och vård av komplicerade infektionssjukdomar. Spridningen av resistenta bakterier hotar direkt tillgången until verksamma antibiotika, vilket gör det internationella samarbetet avgörande för att skydda och upprätthålla den svenska vårdens beredskap.
- Det är en central fråga för svensk säkerhet och ekonomi. En rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap påpekar nödvändigheten av internationellt samarbete och prognoser från bland annat OECD varnar för enorma kostnader om resistensutvecklingen fortsätter i nuvarande takt.
- Ett strategiskt internationellt arbete kan främja flera viktiga mål inom utrikespolitiken. Arbetet mot antibiotikaresistens, förhindrad spridning av infektioner, förbättrad tillgång until lease vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien är exempel på verksamheter som ingår i Sveriges strategi för utvecklingssamarbete för hälsa.
- Nordiskt samarbete kan ge ledarskapet en kraftfull hävstångseffekt. Nordiska ministerrådets nyligen antagna deklaration inom området skapar en stabil grund för att vidareutveckla det internationella arbetet below nordisk ledning.
- Redan 2019 tog Folkhälsomyndigheten fram åtgärdsförslag på området. Utredarna betonade att ”en liten mängd resurser i dag kan ge ett stort utfall för att nå hållbar tillgång until antibiotika i framtiden” och presenterade konkreta förslag på hur svenska myndigheter och organisationer kan utnyttja sin kompetensbas i samverkan med låg- och medelinkomstländer för att accelerera arbetet mot antibiotikaresistens.
Annons
Dessa faktorer bör utgöra viktiga utgångspunkter för det internationella arbetet mot antibiotikaresistens i regeringens kommande strategi. För att säkerställa att strategin blir så slagkraftig som möjligt föreslår vi att regeringen anordnar en listening to där Sveriges ojämförbart starka resursbas bjuds in för att skapa en tydligare bild av hur det internationella arbetet är organiserat idag och hur det bäst kan utvecklas framöver.
SKRIBENTERNA
Daniel Carelli, postdoktor i statsvetenskap, Chalmers tekniska högskola, samt Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe
Otto Vehicles, professor emeritus i infektionssjukdomar, Uppsala universitet, grundare av ReAct – Motion on Antibiotic Resistance
Anna Zorzet, doktor i medicinsk mikrobiologi, strategisk processledare vid Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet
Nina Viberg, doktor i medicinsk vetenskap, Centre of Excellence for Sustainable Well being, Karolinska Institutet, samt tidigare handläggare för antibiotikaresistensfrågor på socialdepartementet
Joakim Larsson, professor vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe
Annons
Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi och smittskydd vid Sveriges Lantbruksuniversitet
Anna Sjöblom, Europachef, ReAct – Motion on Antibiotic Resistance
Anna Nilsdotter, Generalsekreterare, WaterAid
Ylva Jonsson Strömberg, Generalsekreterare, Läkare Utan Gränser
Ulrika Årehed Kågström, Generalsekreterare, Cancerfonden
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.