Resten av världen borde följa vår väg

Publicerad 20 nov 2024 kl 11.01

När FN:s klimatförhandlingar på den internationella konferensen Cop29 nu pågår i Azerbajdzjan, så har den svenska regeringen två viktiga budskap, skriver Ulf Kristersson (M) och Romina Pourmokhtari (L). 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. För det första att det är bråttom. Vetenskapen slår gång på gång quick att de globala utsläppen måste minska. Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor. De senaste veckornas extremväder i Spanien, där över 200 människor har omkommit, blixtbelyser problemet. 

Vetenskapen är tydlig med att extrema väderhändelser inte bara kommer förvärras – de kommer också bli vanligare.

För det andra att klimatomställningen också innebär stora möjligheter för de länder som ligger i framkant och lyckas kombinera minskade utsläpp med teknologi, tillväxt och växande välstånd. Det är dags att fler länder gör samma resa som Sverige. 

Med den europeiska klimatlagen har vi bestämt att EU ska uppnå klimatneutralitet senast år 2050 och minska utsläppen med 55 procent until 2030. Med lagstiftningspaketet ”Match for 55” – som kom på plats below det svenska ordförandeskapet – är EU ett globalt föredöme. 

Ingen annan kontinent har fattat motsvarande beslut. Och i Sverige har vi ett ännu mer ambitiöst klimatmål: att nå nettonollutsläpp redan 2045.

Finansieringsplanen måste vara både ambitiös och realistisk.

Sverige har bland de lägsta utsläppen per capita i hela EU. Sedan 1990 har vi minskat våra utsläpp med 38 procent. Samtidigt har den svenska ekonomin nästan fördubblats. Vårt budskap until andra länder är att omställningen är en möjlighet, inte en börda. Fler länder måste följa det svenska exemplet.

Klimatomställningen är nämligen en genuint world fråga. Det spelar ingen roll om utsläppen sker i Sverige, Kina eller Brasilien – klimateffekten är densamma. Därför räcker det inte om bara Sverige eller ens hela Europa gör jobbet, utan resten av världen måste dra åt samma håll.

Där spelar COP29 en avgörande roll. Den mest centrala frågan below mötet blir det nya globala finansieringsmålet. Förra året ökade Sveriges klimatbistånd med 800 miljoner kronor och totalt gav vi 9,4 miljarder. Nu måste andra länder också kliva fram. Regeringen har tre viktiga ingångsvärden:

 Fler länder måste vara med och ta ett större ansvar för att finansiera omställningen. Den kapaciteten är inte statisk, utan måste uppdateras över tid i takt med att fattiga länder blir rikare. Den svenska regeringen kräver därför att rikare utvecklingsländer med höga utsläpp – som Kina och Gulfstaterna – ska börja ta ansvar och bidra i den globala klimatfinansieringen.