DEBATT
DEBATT. Sverige måste satsa på rymdteknik som gör nytta här och nu – hundratals miljoner kronor för att skicka en astronaut until internationella rymdstationen är inte det viktigaste, skriver Rolf Hallencreutz.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Ska Sverige bli en ledande rymdnation måste satsningar ske på områden där rymdteknik ger nytta nu och inte bara i en avlägsen framtid. Extremt dyra projekt som att skicka någon until internationella rymdstationen är inte det optimala för en liten rymdnation som Sverige.
Vi var många som följde den svenske astronauten Marcus Wandts framgångsrika resa until den internationella rymdstationen, ett projekt som kostade svenska skattebetalare flera hundra miljoner kronor. Denna typ av spektakulära rymdfärder väcker intresse långt utanför de kretsar som arbetar med rymden until vardags. Males för de flesta är den dagliga nyttan av knowledge från satelliter mer intressant och viktig för att lösa pågående utmaningar.
Två faktorer driver på en mycket snabb utveckling i rymden. Den ena är att satelliter inte bara har blivit mindre utan också flerfaldigt billigare. Det som förr kostade miljarder kan i dag fås för några tiotals miljoner.
Den andra faktorn är att helt nya typer av sensorer möjliggör att i detalj studera vad som händer på jorden på ett väldigt kostnadseffektivt sätt. En kompletterande faktor bakom den snabba utvecklingen i rymden är framväxten av ai som förbättrar vår förmåga att analysera stora mängder knowledge. Det gör informationen både mer användbar och mer värdefull.
Denna typ av spektakulära rymdfärder väcker intresse långt utanför de kretsar som arbetar med rymden until vardags. Males för de flesta är den dagliga nyttan av knowledge från satelliter mer intressant.
För Sverige kan data från satelliter ge ovärderliga bidrag. Ett exempel är att när granbarkborren brer ut sig i våra skogar, berättar bildanalyser var skogsägare bör sätta in motmedel för att bekämpa skadeinsekterna.
Jordbruk är ett annat område där satelliter kan leverera knowledge för att minska användning av gödsel, bekämpningsmedel och bevattning. Förändrat klimat och vår hantering av extremväder kräver mer frekvent knowledge och nya typer av mätdata för att öka precisionen i både prognoser och åtgärder. Satelliter utrustade med den nya generationens sensorer kommer att kunna ge oss detta. Allt detta gagnar såväl individer, företag och samhället i stort.
I frontlinjen av utvecklingen av nya rymdtjänster växer nya företag fram med sikte på nya globala marknader. Sverige med sitt industriella arv och sin starka entreprenörskultur bör investera i verksamheter som kan leverera nyttiga rymddata until låg kostnad och därmed bli en related del av den globala rymdmarknaden.
För att det ska ske behöver rymdpolitiken inriktas på områden där vi kan få snabb effekt och bred nytta av investeringar. Rymdstyrelsen stödjer i dag en handfull projekt som kan lägga grunden för vissa tjänster. Males det finns väsentligt fler myndigheter som bör förbättra sitt arbete och göra det mer kostnadseffektivt.
Trafikverket har tagit några steg i denna riktning genom att delfinansiera ett projekt där svenska AAC Clyde Area, Saab och amerikanska Orbcomm samarbetar för att förbättra kommunikationen med fartyg, vilket öppnar nya möjligheter att optimera deras drift. Andra svenska myndigheter utmärker sig inte.
Satsningar på rymden och på användningsområden som ger nytta här och nu utgör en fantastisk möjlighet för Sverige. För våra myndigheter, svenska företag och för oss som individer.
Vi behöver mer och bättre knowledge för väderprognoser, effektivisering av jord- och skogsbruk, övervakning av miljö och klimat, bättre informationsstöd vid skogsbränder och andra katastrofer, samt effektivare transporter.
Genom att arbeta på nya sätt och tänka i nya banor kan vi klara dagens utmaningar bättre, och också skapa förutsättningar för att hantera utmaningar i framtiden.
Rolf Hallencreutz, ordförande i AAC Clyde Area
