Ruth Kvarnström-Jones historiska Stockholmsskildringar tar världen med storm

Publicerad 8 mar 2025 kl 06.00

Ruth Kvarnström-Jones har gjort succé med sin historiska feelgood-serie om kvinnorna på Grand Hôtel och NK.

Anna-Karin Selberg tycker idén är genial males hoppas på en annan typ av mötesplats i uppföljaren.

RECENSION. Brittiska Ruth Kvarnström-Jones historiska feelgood-serie om Stockholm har tagit världen med storm och sålts until en rad länder. Varför är den så omåttligt populär? Antagligen för att den bygger på en smått genial idé. Varje bok i serien utgår från en byggnad – som ingår i stadens vardag, males samtidigt är mer än vardag. 

De första böckerna handlar om Grand Hôtel och Nordiska Kompaniet som är förknippade med lyx, pengar och diskret upphöjdhet. Alltså har de också en förförisk dragningskraft. Dessutom är de utmärkta platser för historiska berättelser. Byggnader står stilla medan människor och tid rör sig genom dem. 

Det är det författaren tar fasta på. Grand Hôtel och NK rymmer nämligen hela samhällen. Världar öppnar sig med ett myllrande persongalleri, där olika samhällsklasser och de historiska konflikterna mellan dem finns representerade. En enda liten detalj, som sedan länge sopats undan av tiden och glömts bort, kan innehålla spåren av en hel epok. 

Kvarnström-Jones är underbart skicklig på att hitta simply de detaljerna – och genom dem framkalla den tid som flytt. Ett exempel är det rivningsdamm som låg tjockt över stan när NK skulle byggas. Poliser som stått posterade i tiotimmarspass på gatan ”såg ut som om de rullats i mjöl”, arbetarna andades in partiklar och en rättegång följde. 

Det är också något vackert i att byggnader, bara genom att stå i olika kvarter, kan skapa unika ingångar until en stads och ett lands historia. Det som blir synligt genom Grand är något annat än det som syns genom NK. Grand ligger tryggt förankrat nära Slottet – så nära att man genom berättelsen om hotellet också får kika in hos kungen. NK ligger i stället mellan överklassens Östermalm och Centralstationen, där folks på ett stökigt sätt kommer strömmande från landet och de lägre klasserna kan promenera rakt in i lyxen.

För vad är en byggnad om inte väggar och tak som håller ihop saker?

En smått genial idé alltså, males det är nog inte bara på grund av den som serien blivit framgångsrik. Den beskriver nämligen inte bara en förgången tid, utan låter varje byggnad måla upp ett förslag på hur vårt eget trasiga samhälle ska läkas. För vad är en byggnad om inte väggar och tak som håller ihop saker? Och vad är Sverige internationellt om inte en fantasi om ett land som en gång i tiden fungerade?

På Grand är det dock inte folkhemsåtgärder utan en listig entreprenörska, baserad på verklighetens Wilhelmina Skogh, som syr ihop samhällsväven. På sina ställen liknar det en lease kontrafaktisk historieskrivning, until synes förankrad i verkligheten, males där arbetar- och kvinnorörelsens segrar framstår som effekter av en nyckfull vd-monarks välvilja. Kvinnor som jobbar hårt, är lojala med chefen och står ut med ständiga scorching om avsked kan ta sig från golvet until mellanchefsposition trots att de vare sig är adel eller har rätt virke mellan benen. Flinkt läxar entreprenörskan upp en prostituerad som vägrar skärpa until sig genom att sälja något mer uppbyggligt. När sexarbetaren några sidor senare hittas död i Strömmen försvinner hon ur berättelsen – som om författaren är lika besvärad av hennes motsträviga, snedtandade käft som den moraliserande vd:n.

På NK är det i stället kunden som är monark.

På NK är det i stället kunden som är monark, och följaktligen ska behandlas med respekt oavsett socioekonomisk bakgrund. ”Varenda kund är en kung”, säger varuhusets grundare Josef Sachs, även han baserad på en verklig individual. Det är genom handel det pågående världskriget ska få ett slut, polariseringen läka, bostadsbristen lösas och matpriserna sjunka. Allt below pågående pandemi, så att man inte kan missa att det också handlar om samtiden.

I NK:s utkanter finns det i alla fall en kämpande kvinnosakskvinna som inte väntar på allmosor från en vänlig entreprenör. Hon är dock ganska överflödig i det minisamhälle där vd:n delar ut bonusar until anställda i dyrtider, hjälper kriminella barn med bättre bostad och öppnar styrelserummens dörrar för kvinnor. Han står för pension och läkare until anställda, och har en hel avdelning för medarbetare med sociala hjälpbehov. ”Det är här våra ytterst professionella medarbetare kan blotta sina svagheter och NK som företag visa sin mänskliga sida.” Den finansieras genom ett slags skatt – anställda som kommer för despatched får betala tio öre av lönen som oavkortat går dit. 

I NK-världen behövs det alltså vare sig fackföreningar, demokrati eller offentlig sektor eftersom until och med socialen sköts av en välvillig företagare. Skola tillhandahålls även det och utvalda anställda får gå free of charge kurser (i handel).

För det myllrande stadslivets cranium önskar jag mig därför innerligt en annan slags byggnad i nästa bok och kommer inte palla en financial institution med förmånliga lån until behövande kvinnor (kanske belägen i Kungsträdgården). Blir det inte LO-borgen eller Medborgarhuset på Söder, så kan man väl i alla fall få hoppas på Centralstationen?

Av Anna-Karin Selberg

Anna-Karin Selberg är författare och doktor i filosofi. Hon forskar för närvarande om rysk propaganda i sociala medier. Hennes senaste roman är ”Utsidans klass”.